Förslaget från kommissionen innebär i korthet att industrin kommer att kunna släppa ut mer, under längre tid.
ETS bygger på att företag betalar för varje ton koldioxid de släpper ut genom att köpa utsläppsrätter. För att få ned utsläppen minskas också antalet utsläppsrätter varje år, men nu drar kommissionen i bromsen och föreslår en lägre minskningstakt.
I dag delas utsläppsrätter ut gratis till viss tung industri, som möter hård konkurrens från länder utanför EU. Tanken har varit att gratisrätterna ska fasas ut helt till 2034. Nu behålls den fria tilldelningen, men systemet görs om och villkoras med att företagen använder dem till klimatinvesteringar.
En hel del av intäkterna från handeln går tillbaka till medlemsländerna. Nu skärps kraven så att hälften av pengarna måste investeras i projekt som minskar koldioxidutsläppen, till exempel för elektrifiering.
För att stötta länder ekonomiskt föreslås att tio länder i öst samt Grekland och Portugal kommer att få särskilt stöd.
Andra delar i förslaget är att internationellt flyg och sjöfart ska inkluderas mer och att avfallsförbränning gradvis kommer att omfattas.
Revideringen av ETS-reglerna görs för att de nuvarande enbart gäller till 2030, men trycket har också varit hårt från länder som tycker att utsläppshandeln är en för tung börda för deras företag och därför vill se rejäla uppluckringar.
Åsikterna går dock kraftigt isär mellan länder och politiska partier, så kampen om ETS kommer att fortsätta i förhandlingar i EU-parlamentet och EU:s ministerråd från hösten och framåt.