EU-kommissionen vill minska klimatkraven på industrin
EU-kommissionen la i dag fram det omstridda förslaget om utsläppshandeln. Där föreslås mildare krav på EU:s industrier och kraftbolag.
– EU-kommissionen går den fossilkramande industrin till mötes, dagens besked är chockerande dåligt, säger Centerpartiets Emma Wiesner som förhandlar dessa frågor för den liberala gruppen i EU-parlamentet
Europas länder och politiker har varit djupt splittrade i frågan. Länder som Italien och Polen och tyska industriföretag har tryckt på för stora förändringar. Sverige, Finland och Spanien har velat behålla systemet som det är.
Nu föreslår kommissionen mildare krav på företagen inom utsläppshandeln. Från 2031 ska utsläppen minskas med 3,7 procent per år, istället för tidigare 4,4 procent. Från 2036 blir kravet bara 1,7 procent per år.
EU-kommissionen: Trygga konkurrenskraft
EU-kommissionen menar att förändringen ska trygga konkurrenskraften hos Europas industrier, men försäkrar att EU:s utsläpp totalt fortfarande ska ner med 90 procent till 2040.
– Systemet ska få utsläppare att betala, men säkrar också pengar till investeringar i minskade utsläpp, säger kommissionen vice ordförande Teresa Ribera
Man vill behålla en andel gratis utsläppsrätter efter 2030, men mottagande företag måste då också investera för minskade utsläpp.
Kommissionen vill också tillåta fler internationella koldioxidkrediter som länder kan köpa upp och ökade möjligheter att använda koldioxidlagring.
Intäkter till industrin
Både Sveriges regering och industri har varnat för denna typ av förändringar. Industriledare menar att företag som investerat tiotals miljarder i processer som grönt stål, där man dra nytta av låga utsläpp, nu kommer straffas av förändringarna i systemet.
En förändring är att intäkterna från utsläppshandeln i mycket högre grad föreslås gå tillbaks till de industribranscher som betalar, och inte som idag ofta gå in i ländernas statsbudgetar.
Kristersson skrev brev
EU:s handel med utsläppsrätter gäller industrier, kraftbolag och allt större delar av flyg- och sjöfart och har ansetts vara en av den främsta förklaringen till att utsläppen inom sektorn nära halverats sedan 2005.
Statsminister Ulf Kristersson skrev i veckan brev till EU-kommissionen ordförande, och menade att förändringar i systemet betyder att EU:s länder tvingas kompensera med ännu hårdare klimatkrav på andra sektorer som transporter och skog – för att klara klimatmålen. Det skulle betyda ännu dyrare bränslen och minskade skördar av svensk skog. Något Kristersson menade vore ekonomiskt orimligt, och svårt att få folkligt stöd för.
Detta är utsläppshandelssystemet ETS
EU:s system för utsläppshandel- ETS, omfattar stora företag och kraftproducenter inom EU. På senare år även delar av flyg- och sjöfart.
Systemet bygger på att varje företag behöver en utsläppsrätt för varje ton koldioxid man släpper ut.
I början delades dessa utsläppsrätter ut gratis till utsläppande industrier i stora mängder. Senare har mängden gratis utsläppsrätter successivt minskats varje år, och man har börjat ha auktioner och istället tvingats köpa utsläppsrätterna, som därför också gått upp i pris.
Därmed har det – precis som EU önskat – blivit successivt dyrare att släppa ut koldioxid, Men de företag som investerat och lyckats minska sina utsläpp har sluppit dessa kostnader.
En av de omstridda delarna har varit om man ska fortsätta med gratis tilldelning av utsläppsrätter, i viss mån, vilket EU-kommissionen nu föreslår.
Handelssystemet ETS gör också att lagstiftarna kan bestämma exakt hur mycket koldioxid som kan släppas ut varje år av den handlande sektorn, sedan blir det upp till industri och kraftbolag att samsas och handla med utsläppsrätterna.
Kommissionens förslag ska under närmaste året diskuteras av både ministerrådet och parlamentet innan slutgiltiga beslut fattas.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.