Trädgården • Middag
Betyg: 3
Adress: Mårtenstorget 6, Lund. www.tradgardenlund.se
Tel: 070-176 32 53.
Öppet: Mån–lör 13–23, sön stängt.
Priser: Lunch 169-439 kr. Förrätter 169–219 kr, 289–439 kr, efterrätter 129–299 kr.
Alltid på menyn: Mycket pynt för pengarna.
Gå hit: Om du vill äta även med ögonen.
Bong är Sydsvenskans krogkritiker.
På en innergård bredvid Mårtenstorget ligger den familjeägda restaurangen Trädgården sedan ett par år tillbaka. Namnet är en eufemism. Här finns ingen trädgård, utan ett fult 1970-talshus i gult tegel med en inhängnad uteservering. Inomhus har man däremot gjort en total makeover och inrett i naturfärger. I ett hörn står en gammaldags lyktstolpe.
Men namnet är inte så apart som man kan tro: redan 1939 öppnade en herre vid namn Albin Carlsson sommarkafé just här, i sin egen trädgård. Här hade uppemot 350 gäster åt gången kul fram till 60-talet, då kommunen lät bygga en busshållplats på marken.
Idag heter ägarna inte Carlsson utan Ericsson och på restaurangens Instagramkonto kan man läsa en ”humoristisk” presentation av teamet. Hela bunten framstår som lata, sura och inkompetenta, men det ska man ta med en nypa salt.
Till exempel den som saknas i den i övrigt bästa – och vackraste – rätten den här kvällen. Först ser vi bara ett lager skivad gurka, men strax hälls rökt grädde och dillolja över anrättningen, vilket skapar ett tjusigt marmorerat mönster i grönvitt.
Tillsammans med de inlagda senapsfröna och fisken är detta en harmonisk och elegant förrätt som bara hade behövt aningen mer sälta, som sagt.
Rätt snabbt märker vi dessutom att personalen är både charmig och kvick. Att vi inte riktigt har samma smak är en annan sak. Till exempel är vinlistan generisk och geografiskt spretig och många av rätterna är omotiverat tillkrånglade.
Det är tydligt att kockarna har den tekniska kompetensen – ankbröstet är utmärkt rosa, pommes anna både frasig och mjuk, rödingen är perfekt stekt och sandefjordsåsen är god – men de hade behövt lugna sig lite med utsvävningarna.
Såsen serveras à part, med rommen på toppen av fisken och dillen dels som pulver, dels i en fänkålssallad. Och när det står wasabiärtor så är det på riktigt en näve grovkrossade wasabiärtor från matbutikens snackshylla. Ungefär som när barn ska laga finmat.
Nämnde vi att pilgrimsmusslorna serveras med både citron- och dillkaviar och passionsfruktsgel? Det vill säga små, syrliga gröna bollar samt klickar som smakar tropiskt.
Alla dessa krusiduller skymmer det som är viktigt: att maten faktiskt smakar gott och att hantverket är stabilt. Det hade varit bättre om köket lagt tid och energi på att laborera med råvarukombinationerna istället för att servera välkända kombinationer på konstiga vis.
För vad är poängen med en dekonstruerad prinsesstårta, om den ändå smakar som en vanlig? Allting blandas ju ändå i munnen.
Vill man förnya kökskonsten är det inte med pyntet man ska börja, utan med grundstommen. Och faktum är att den på Trädgården är ovanligt stabil. Nu behöver den bara en lite annan konstruktion.