USA:s president Donald Trump påstår att amerikanska myndigheter avslöjat ”chockerande sårbarheter” i landets valsystem – och att Kina kommit över uppgifter om amerikanska väljare.
Flera av presidentens påståenden strider dock mot slutsatser från den amerikanska underrättelsetjänsten, rapporterar Reuters.
TT
Text
Trump har flera gånger, utan att lägga fram bevis, påstått att systematiskt fusk förekommit vid bland annat valet 2020, som han förlorade till demokraten Joe Biden.
I ett tal till nationen under fredagsnatten, svensk tid, säger han att Vita huset offentliggjort dokument som påstås styrka en lång rad sårbarheter och felaktigheter i det amerikanska valsystemet. Enligt The New York Times är stora delar av materialet dock maskat eller offentliggjort sedan tidigare.
Bland annat anklagar Trump Kina för att ha kommit över uppgifter om amerikanska väljare.
”Under en period på flera år, som inleddes med valet 2020, har Kina genomfört vad som tros vara den största stölden av valdata i historien. Det resulterade i att Kina olagligt kom över 220 miljoner filer med väljaruppgifter”, säger Trump.
CNN skriver efter en genomgång att materialet ”kastar nytt ljus” över hur ihärdigt kinesiska underrättelsetjänster samlat in information om amerikaner, men betonar att det skiljer sig från att störa val.
Över 60 stämningar från Trump och hans allierade har inte lett till något domslut som fastställt att det förekommit valfusk som kunde ha förändrat resultatet av valet 2020, enligt AFP.
Trumps påståenden om Kina motsägs därtill av en offentliggjord bedömning från den amerikanska underrättelsetjänsten 2021, där utländska aktörer inte anses lyckats förändra ”någon teknisk aspekt” av presidentvalet 2020, enligt Reuters.
Utvärderingen genomfördes under ledning av John Ratcliffe, som då var nationell underrättelsechef under Trump och som nu är CIA-chef.
Innehåll från Nordea Private BankingAnnons
Väg, vind och vatten – så kan du investera i samhällets ryggrad
Som investeringsslag kan infrastruktur ha flera fördelar: de har ofta stabila och förutsägbara kassaflöden, kan vara inflationsskyddade och ha en stabil efterfrågan även i lågkonjunkturer. På senare år har intresset för att investera i infrastruktur vuxit. Nordeas Therese Liljeblad, specialist på alternativa investeringar, reder ut möjligheterna och vad man bör tänka på.
Att privatpersoner investerar i infrastruktur är långt ifrån nytt. Redan under den industriella revolutionen var det vanligt att förmögna familjer och andra gick in med pengar i olika utvecklingsprojekt.
Men som tillgångsslag utvecklades infrastruktur fullt ut först på 1990-talet, då allt fler tjänster och bolag inom sektorer som energi och kommunikation gick från att vara ägda av staten till att ägas privat.
– Att investera i privatägd infrastruktur var tidigare enbart möjligt för investerare med stort kapital och långsiktig placeringshorisont. Det krävs ju ofta stora summor för att investera i exempelvis ett vindkraftverk, som ju även har en lång livslängd, säger Nordeas Therese Liljeblad, specialist på alternativa investeringar.
På senare år har marknaden sakteligen börjat öppna upp för fler att placera i denna typ att tillgångar och nya onoterade investeringsmöjligheter har dykt upp, bland annat i fonder. Att investera i infrastruktur kräver dock fortfarande att du har en lång investeringshorisont, särskilt då likviditeten kan vara mycket begränsad.
Vad som räknas som infrastruktur
Men låt oss börja från grunden: infrastruktur är helt enkelt nödvändiga samhällstjänster som behövs för att ett samhälle ska fungera. Det kan vara exempelvis energiförsörjning, teletorn, hamnar och vårdinrättningar.
– Det är alltså ett brett spektrum – med den gemensamma nämnaren att det handlar om fysiska tillgångar som är viktiga för ett fungerande samhälle. Infrastruktur karakteriseras därmed av stabil efterfrågan där en stor del av intäkterna regleras av avtal, säger Therese Liljeblad.
De olika tillgångarna drivs ofta av megatrender. Ett exempel är utfasningen av fossila bränslen där infrastrukturen spelar en mycket viktig roll för att kunna nå ambitiösa samhällsmål som nettonollutsläpp. En annan megatrend är digitaliseringen där datatrafiken ökar kraftigt, vilket kräver fler investeringar i datalagring, databehandling och dataöverföring för att hantera en ständigt ökande dataanvändning. Andra megatrender kan vara urbanisering liksom en växande och åldrande befolkning.
Infrastruktur i portföljen
– När det kommer till vårt område, investeringar, kan infrastruktur vara tacksamt att ha i sin portfölj. Placeringarna har oftast en låg samvariation med övriga tillgångsslag, särskilt vid längre tidshorisonter, säger Therese Liljeblad.
Tillgångsslaget karakteriseras av att det har stabila och förutsägbara kassaflöden. Då dessa tillgångar många gånger har en monopolistisk ställning med tjänster som är nödvändiga för ett samhälle, så är efterfrågan stabil även under svagare ekonomiska tider.
Även kassaflödena är förutsägbara då de är reglerade av långa kontrakt, vilket kan tillföra portföljen ett inflationsskydd. Förutom det naturliga inflationsskyddet som kommer från att investera i fysiska tillgångar, har infrastrukturinvesteringar ofta också ett avtalsmässigt inflationsskydd på intäkter.
Det finns också en hållbarhetsaspekt. I det stora omställningsarbete från fossil till förnybar energi som pågår i många länder spelar infrastrukturen en viktig roll.
Men det finns också saker att tänka på innan man investerar i sådana här tillgångar, påpekar Therese Liljeblad.
– Då de är onoterade är de ofta illikvida – det vill säga svåra att snabbt sälja eller köpa. Det krävs också långa investeringsperioder, och de är kapitalintensiva. Dessutom kan olika infrastrukturtillgångar ha olika risk. Det är en stor skillnad mellan att investera i ett nystartat infrastrukturprojekt och att gå in i en redan välfungerande vindkraftspark som producerar energi, säger hon.
Så investerar man
– Ser vi till privat infrastruktur så är en möjlighet att man gör en direktinvestering i ett projekt. Men då krävs höga investeringsbelopp med lång placeringshorisont och man kan även behöva specialistkunskaper. Med detta följer att det även kan vara svårare att uppnå en väldiversifierad portfölj.
Ett smidigare alternativ är att investera i fonder, som i sin tur investerar i onoterade infrastrukturtillgångar. På så sätt kan man dra nytta av förvaltarnas kunskaper och dessutom få möjlighet att bygga en mer diversifierad andel av infrastruktur i sin portfölj.
– Nordea kan erbjuda ett par olika alternativ för fondinvesteringar, så diskutera frågan med din rådgivare i Nordea Private Banking om du är intresserad av infrastruktur, säger Therese Liljeblad.