Efter Orbán: Här är de nya ”bråkmakarna” i Bryssel
Publicerad 2026-06-18 05.45
Ungerns Viktor Orbán är inte med längre – men det innebär inte frid och fröjd på EU:s toppmöten.
Här är de nya ”bråkmakarna” i Bryssel.
Få europeiska ledare har väckt så mycket polemik genom åren som Sloveniens nygamle premiärminister Janez Jansa. Han har redan suttit på posten i tre omgångar och däremellan blivit dömd till fängelse för korruption i samband med ett vapenköp från Finland.
Han började som ungkommunist, men har gått allt längre åt höger, strider ofta mot landets journalistkår och väckte uppmärksamhet när han snabbt gratulerade Donald Trump till segern i presidentvalet 2020 – som vanns av Joe Biden.
Nu är Jansa tillbaka sedan två veckor och för bland annat med sig ett starkt stöd för Israel in på toppmötena.
Ny bulgar
Även om Jansas regering backas upp av ett ryssvänligt ytterhögerparti lär Sloveniens starka stöd för Ukraina ligga kvar.
Det är däremot mer osäkert i Bulgarien, där en annan helt nytillträdd premiärminister, Rumen Radev, snabbt dragit in den militära hjälpen till Kiev.
Radev förordar samtal med Moskva och betonar gärna den ortodoxa närheten mellan Bulgarien och Ryssland. Det märks inte minst på att Bulgarien nu uppges säga nej till EU-sanktioner mot den rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud, patriarken Kirill, enligt uppgifter till bland andra TT.
Den förre stridspiloten Radev har ändå under sina år som landets president haft en relativt god relation med Bryssel.
Fico och Babis
I en kvartett av tämligen EU-skeptiska ledare från det forna Östeuropa ingår även premiärministrarna i Slovakien och Tjeckien, Robert Fico och Andrej Babis.
Genom åren har de ändå varit betydligt mindre konfrontatoriska än den nu avgångne grannen Viktor Orbán i Ungern. ”Bit inte den hand som föder dig” är tydligt en av orsakerna.
För flera av de nyare medlemmarna i EU är fortfarande det ekonomiska stödet från väst viktigare än politiska ståndpunkter.
Glider åt höger
Att allt fler regeringar i EU styrs från höger och även har inslag från ytterhögern flyttar samtidigt på gränsen för vad som är kontroversiellt eller inte på EU:s toppmöten.
Fortsätter den trenden så är det kanske Spaniens premiärminister Pedro Sánchez – en av just nu bara tre S-märkta regeringschefer i EU – som framöver kommer att stämplas som unionens bråkmakare nummer ett.