Den 1 juli kommer en ny lag som ska stärka kontanternas ställning i Sverige. I dagarna presenterades också en undersökning som visar att mindre än varannan skåning har de tusen kronor i kontanter hemma som Riksbanken rekommenderar.
Därför tycker Katarina Rönnow från Helsingborg det är mycket märkligt att uttagsautomater samtidigt börjar ta betalt för kontanterna.
Företaget Kontanten driver i dag cirka 450 uttagsautomater runt om i Sverige. Sedan den 29 maj tar de ut en avgift för uttag, olika beroende på hur stort uttaget är. Eftersom Katarina Rönnow bara ville ha hundralappar behövde hon göra tre uttag. Information om avgiften kommer upp i dialogfönstret innan man gör sitt uttag.
– Jag såg det, men reflekterade inte förrän jag kom hem. Jag tycker det är helt fel att det kostar att ta ut pengar. De säger att man ska ha kontanter hemma. Jag förstår att Kontanten måste klara sina kostnader, men då borde bankerna ta det ansvaret, säger Katarina Rönnow.
– Min väninna sa att man kunde ta ut pengar på Ica Maxi när man handlar, men är det butikerna som ska hantera våra kontanter?
I centrala Helsingborg kan man kostnadsfritt ta ut svenska pengar från både Forex automat och Bankomat på Knutpunkten och från Bankomat på Garnisonsgatan på norr. Kontantens uttagsautomater med avgift finns vid City Gross.
På företaget Kontanten förde man dialoger med Riksbanken, Finansdepartementet, Länsstyrelsen, Post- och Telestyrelsen, storbankerna och kortnätverken innan man bestämde sig för att införa avgiften, förklarar Marcus Liljeblad, Sverigechef för Kontanten.
– Vi ville inte införa avgifter, men kostnaderna för säkerhet, värdetransporter, service – allt som har med kontanter att göra – har ökat, samtidigt som uttagen minskar. Ersättningen har varit oförändrad i 20 år. Ekvationen går inte ihop. Vi kunde avveckla uttagsautomaterna eller införa avgifter, säger Marcus Liljeblad.
Trots att alla parter var överens om att kontanterna är viktiga fanns inga lösningar för hur uttagsautomaterna skulle finansieras. Bankomater bekostas gemensamt av storbankerna, men Kontanten står utanför detta system.
Marcus Liljeblad får stöd av tidigare rikspolischefen Björn Eriksson, som är ordförande i organisationen Kontantupproret. I Almedalen kommer organisationen att hålla ett antal seminarier om den nya kontantlagen.
– Jag förstår att Kontanten gör så här. De har svårt att överleva annars, eftersom bankerna har vägrat räkna upp ersättningen. När nu Bankomat är gratis och Kontanten är avgiftsbelagd kan man ju gissa vart konsumenterna kommer att gå. Då blir Bankomat monopolister, säger Björn Eriksson.
Han är inte nöjd med den nya lagen, även om den är ett steg i rätt riktning.
– Vi vill att man ska kunna betala med kontanter överallt om inte särskilda skäl föreligger.
– Digitala betalningar är bra. Jag använder dem själv, men de fungerar inte alltid. Bland annat gäller det människor i digitalt utanförskap. Putin kan också stänga av det digitala systemet vilken dag som helst. Därför tycker vi att man ska ha så många alternativ till betalning som möjligt, säger Björn Eriksson.
Den nya lagen ska göra det enklare för allmänheten att använda kontanter i apotek och livsmedelsbutiker och tvinga bankerna att underlätta både uttag och insättningar.
Hur stor skillnaden blir återstår att se. Redan idag kan man använda kontanter i de flesta apotek och livsmedelsbutiker.
– Lagen kräver att bankerna ska tillhandahålla växelkassa till småföretagen, men det finns ingen tillsyn eller sanktioner om de inte sköter sig. För mig innebär det en stor risk att lagen blir som att gå mot röd gubbe – du får inte göra det men du får inget straff, säger Björn Eriksson.
För bankägda Bankomat förändrar den nya lagen till en början ingenting. Jenny Danielsson som är pr- och kommunikationsansvarig förklarar att det redan idag finns geografiska krav, som säger att 99,7 av befolkningen ska ha högst 25 kilometer till närmaste plats för kontantuttag. Företag och föreningar har sedan tidigare samma avstånd till insättning av dagskassa som man nu har lagstiftat om även för privatpersoner.
– Det nya är att även privatpersoner ska kunna sätta in pengar. Lagen säger att 98,78 procent av befolkningen ska ha högst 25 kilometer till insättning.
På finansdepartementet kommenterar pressekreterare Victoria Ericsson att de nya kraven inte gäller alla banker, utan bara de sex storbankerna.
– Deras skyldigheter utvidgas så att konsumenter ska kunna sätta in pengar också. Bankerna blir också skyldiga att tillhandahålla växelhantering och insättning av dagskassor för företag, säger Victoria Ericsson.
Post- och telestyrelsen ska se till att bankerna lever upp till kraven på insättningar och kan sätta in sanktioner om någon inte följer lagen, men växelhantering och dagskassor står utanför den tillsynen.
Erik Eldhagen som är statssekreterare på Finansdepartementet håller inte med Björn Eriksson och Kontantupproret om att den nya lagen skulle vara tandlös.
– Jag tycker inte att det är tandlöst utan smart att vi gör detta nu, istället för att riskera att livsmedelskedjorna och apoteken i ett senare skede säger att kontanthanteringen inte är hållbar och försöker avveckla. Lagen är tänkt att vara ett stopp för ett sådant framtida scenario, säger Erik Eldhagen.
Finansdepartementet vill inte hindra Swish och betalkort, men samtidigt säkerställa att kontantkedjan fungerar och att folk kan använda kontanter, förklarar han.
Tycker du att den nya lagen rimmar med avsikten att förenkla kontanthantering?
– Ja, jag tycker den är ett steg i riktningen att förenkla och förbättra kontanthanteringen.