För snart tio år sedan observerade astronomer något intressant i solsystemet som omger den röda dvärgstjärnan LHS 1140, som ligger 49 ljusår bort från jorden. Runt stjärnan kretsar, vad vi vet, två planeter.
En av dem kallas LHS 1140b och är en superjord, alltså en jordlik planet större än vår egen, som troligen är delvis täckt av vatten och ligger på det avstånd från sin sol som kallas för Guldlockszonen – det perfekta avstånd där det varken är för varmt eller för kallt för att liv ska kunna uppstå.
Redan 2017, när planeten upptäcktes, pekades den ut som en av de bästa kandidaterna för att hitta liv utanför vårt eget solsystem. Och nya vetenskapliga rön som publicerats i tidskriften Science gör planeten än mer intressant.
Med hjälp av nya observationer från Magellan Clay-teleskopet i Chile har en grupp amerikanska forskare kunnat se spår av helium som lämnar planeten – vilket är en stark indikation på att den har en atmosfär.
”En atmosfär är avgörande för att en planet ska kunna hysa liv så som vi känner till det. Det här är första gången någon har upptäckt en atmosfär på en stenplanet i den beboeliga zonen kring en annan stjärna”, säger artikelns förstaförfattare Collin Cherubim, som är doktorand i astrofysik vid Harvard, i ett pressmeddelande.
Det finns visserligen ett antal andra fall där man kunnat observera en atmosfär kring jordlika planeter utanför vårt solsystem, men inte inom den beboeliga temperaturzonen.
– Det är spännande, att förstå andra planeters atmosfärer är ett av de viktiga trappstegen som behövs för att en dag kunna upptäcka liv på en annan planet, säger astrofysikern Linn Boldt-Christmas, som forskar vid Uppsala universitet och inte varit inblandad i den aktuella studien.
Studien visar att atmosfärens övre lager på LHS 1140b troligen består till stor del av helium, men det är fortfarande oklart om de lägre lagren av atmosfären påminner om jordens. Under de närmaste åren planerar forskarna att försöka ta reda på mer om atmosfärens sammansättning, bland annat med hjälp av rymdteleskopen Hubble och James Webb.
Det är tekniskt svårt att observera atmosfären hos en jordlik planet. För att ”se” atmosfären riktar man ett teleskop mot planeten när den ligger mellan oss och sin stjärna. Då skiner stjärnans ljus genom planetens atmosfär och kan fångas upp av oss.
På stora gasplaneter, i samma storleksordning som vår egen Jupiter, är atmosfären på det viset relativt enkel för forskare att observera på det viset. Men på jordlika planeter är atmosfären i regel mycket mindre och därför svår att fånga.
– Det är väldigt imponerande att de lyckats, och det visar vilka fantastiska vetenskapliga resultat man kan göra med markbaserade teleskop, säger Linn Boldt-Christmas.
Är det här en planet som kan ha förutsättningar för liv?
– Det är en stenplanet på ett relativt angenämt avstånd från sin stjärna, så på så sätt har den några av de förutsättningar vi tror ska behövas för liv.
– Men vi är lite filosofiskt begränsade i vår syn på liv, vi känner bara till ett enda exempel på hur livet ser ut och det är livet på jorden. Vi vet inte hur kräset livet är, om det krävs att en planet är exakt som jorden för att det ska kunna uppstå, eller om det kan finnas på andra typer av planeter.