USA:s president upprepar sitt krav på att Israel ska utrymma sina så kallade säkerhetszoner i södra Syrien och södra Libanon. Israels försvarsminister Israel Katz säger att detta inte kommer att ske. Men det är osäkert om landet verkligen är på väg att trotsa Vita huset.
Donald Trump, som engagerat sig personligen i alla dessa konflikter, är mån om att Israel inte ska parkera sina styrkor permanent i områden där han lovat att mäkla fred. I veckan, under ett telefonsamtal med premiärminister Benjamin Netanyahu, gjorde han detta klart på nytt.
Att försvarsminister Israel Katz ändå ger löften om att hålla kvar styrkor på alla dessa frontavsnitt är mindre dramatiskt än det låter. Katz fattar nämligen inga beslut på egen hand. Det är Netanyahu som har sista ordet.
Katz stora huvudvärk just nu är Likudpartiets primärval, där han hoppas besegra sina rivaler och etablera sig som Netanyahus tronföljare. Hans militanta deklarationer riktar sig till partiets primärväljare, inte till Vita huset.
Men i längden kommer Israel inte att kunna bortse från USA:s krav. Under ett laddat telefonsamtal i veckan sade Trump till Netanyahu att han vill se Israel lämna de 400 kvadratkilometer syrisk mark som det håller sedan december 2024 (ett tre gånger så stort område, de syriska Golanhöjderna, erövrades av Israel 1967. Det annekterades 1981 och har erkänts av Trump som en del av Israel).
Under samtalet rekommenderade Trump Netanyahu att även lämna Libanon, där Israel och Libanons regering samarbetar i hopp om att avväpna Iranstödda Hizbollah. Den syriske presidenten Ahmad al-Sha’ara, sade Trump till Netanyahu, skulle kunna ”ta hand om” Hizbollah mycket mer effektivt än Israel gjort (al-Sha’aras jihadister och Hizbollah var och förblir dödsfiender sedan det syriska inbördeskriget).
Också ifråga om Gaza finns en risk för att Netanyahu och Trump förr eller senare hamnar på kollisionskurs. Trumps plan för fred i Gaza blev ”föräldralös” då Trump i februari riktade all sin uppmärksamhet mot Iran. Gazaplanen, som backades upp av en lång rad allierade statschefer under påkostade festligheter, syftade till att ersätta Hamas styre med en förhandlingsvänlig palestinsk regering.
Detta har inte skett, och Hamas styr fortfarande över Gaza med järnhand. I veckan protesterade FN – liksom man gjort under hela det treåriga kriget – mot att Hamas blandar sig i hur biståndet fördelas.
Två palestinska källor säger till DN att varor avsedda för medellösa Gazabor tagits till marknaden av Hamas, som behöver intäkter för att finansiera återuppbyggnaden av sin armé. Israeliska kriminella, inklusive militärer i uniform, har samarbetat med Hamas i den invecklade smuggeltrafiken.
Trumps Gazaprojekt, som leddes av en stor stab i den israeliska staden Kiryat Gat, med hundratals experter från en rad länder, skulle ge honom poäng inför det Nobelpris han sett fram emot.
Nu är staben stängd och den tilltänkta palestinska Gazaregeringen sitter sysslolös i Kairo. Utan energiska åtgärder från Trump kommer projektet att självdö, Hamas kommer att fortsätta styra Gaza och Israels extremnationalister slipper det de fruktar mest: fredliga palestinska regeringar i både Gaza och på Västbanken.