Att säga förlåt till en person kan vara svårt. Hur är det att säga det till en hel folkgrupp?
Det vet tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén, som kan skillnaden mellan att be om ursäkt och be om förlåtelse.
Att säga förlåt till en person kan vara svårt. Hur är det att säga det till en hel folkgrupp?
Det vet tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén, som kan skillnaden mellan att be om ursäkt och be om förlåtelse.
Uppsala domkyrka november 2021. Svenska kyrkans högsta ledare laddar för att hålla ett av institutionens viktigaste tal någonsin. Hon står inte i predikstolen eller på annan upphöjd plats. Det som ska sägas nu ska framföras öga mot öga med dem som orden riktas till.
– I dag står jag som ärkebiskop i Svenska kyrkan inför er, det samiska folket, och bekänner att vi INTE har mött er i ögonhöjd. Vi har varit inkrökta i oss själva, inte stått rakryggade emot rasism och maktmissbruk. Våra ryggar är krökta av den skuld som vi bär. Vi har lagt orättfärdiga bördor på er. Vi har tyngt ner era förfäder och förmödrar med skam och smärta som ärvts av nya generationer.
De samer som är på plats under ceremonin får ta emot fem ursäkter där Antje Jackelén förbehållslöst erkänner att Svenska kyrkan har bidragit till försök att slå sönder den samiska kulturen, att den har koloniserat samiska marker och varit dörröppnare till rasbiologers brutala hantering.
– Jag bad inte om förlåtelse, det är stor skillnad på att be om förlåtelse och att be om ursäkt, säger Antje Jackelén, när hon nu blickar tillbaka till den historiska stunden. Vi kan be Gud om förlåtelse eftersom vi har löftet att Gud förlåter. En sådan förväntan kunde vi inte ha på det samiska folket.
För att be om ursäkt krävs att en sann historia ligger på bordet, beskriver Antje Jackelén. Då, i Uppsala domkyrka, utgjordes den av den vitbok som presenterades 2016 och var ett samarbete mellan forskare, Svenska kyrkan och det samiska samhället.
– Den som är förövare måste också låta sig beröras, det krävs för att kunna känna ånger.
Detta är krav som även gäller vardagens förlåt, i alla de slags relationer som människor har med varandra.
– Den som ber om förlåtelse måste också vara tomhänt, sårbar och ska inte bestämma över svaret från den andra personen. Att säga förlåt är att ha en vilja att gottgöra.
Ett förlåt som inte bottnar i insikt eller ånger är ett maktmedel eftersom det är ett sätt att vilja tvinga den andra till förlåtelse. Antje Jackelén beskriver hur den sydafrikanske ärkebiskopen Desmond Tutu och hans dotter Mpho Tutu lärde henne mycket om förlåtelse.
– Att förlåta ett äkta förlåt är den bästa tjänsten du kan göra dig själv. När du har benämnt smärtan och när du kan bestämma dig för att förlåta lämnar du hämndens dynamik bakom dig. Du slutar vara ett offer, du blir istället en överlevare.
Ber vi om förlåtelse för sällan i dagens samhälle?
– Det kan aldrig bli för mycket medmänsklighet och vårdande av relationer. Att be om förlåtelse och att förlåta har en given plats i vårt liv, men att förlåt ska aldrig bara vara ett utslängt ord eller en villkorad handling.
• Det ska ske vid rätt tillfälle.
• Det måste finnas en sann historia om vad som har hänt.
• Den som ber om förlåtelse måste låta sig beröras samt känna äkta ånger.
• Det får inte finnas förväntningar om att få ett visst svar.
• Förlåtet ska vara villkorslöst och inte tvingas på den andra.
Källa: Antje Jackelén, Svenska kyrkans ärkebiskop 2014–2022
Var går gränsen för biktens förlåt?
Därför surar partnern trots att du har sagt förlåt