I söndags avgick premiärminister Julia Svyrydenko, och under onsdagen stod det klart att även försvarsminister Mychajlo Fedorov tvingas gå efter bara ett halvår på posten.
– Detta tycks vara knutet till kritik om att landet inte var tillräckligt förberett inför vintern, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, som följer ukrainsk politik.
Under vintern gick Ryssland till hård attack mot Ukrainas energiinfrastruktur, och det ukrainska folket drabbades hårt när värme och el slogs ut. Den nya premiärministern Serhij Koretskyj har en bakgrund i energibolagen Ukrnafta och Naftogaz, och är enligt president Volodymyr Zelenskyj därför ”den person som är bäst förberedd för posten som Ukrainas premiärminister” inför vintern.
Generationskrock
Bytet av försvarsminister Fedorov har varit mer kontroversiellt. På torsdagen bröt demonstrationer ut på flera håll i Ukraina mot att han måste avgå.
35-åringen, med en bakgrund som techentreprenör och minister för digital transformation, är populär. Bland annat har han hyllats för sin roll i Ukrainas framgångsrika drönarsatsningar och för att ha övertalat Elon Musk att stänga av Starlink-terminaler som användes av den ryska militären.
Men den unga försvarsministern, med sina nya idéer om krigföring, råkade i maktkamp med den gamla skolans ukrainska militära befälhavare.
– Det verkar vara en krock mellan olika generationer och kulturer. Fedorov har inte samma militära bakgrund som de officerare som leder den ukrainska försvarsmakten.
Konflikter under ytan
Zelenskyj ska i ett möte ha sagt att man i ett krigförande land inte kan ”tillåta att försvarsdepartementet och generalstaben för krig med varandra”. Den nuvarande inrikesministern Ihor Klymenko föreslås av Zelenskyj bli Ukrainas nye försvarsminister.
– Han har studerat vid bland annat Charkivs nationella flygvapenuniversitet och kan troligen kommunicera på ett rakare sätt med den militära ledningen, säger Kjell Engelbrekt.
Så sent som i januari möblerade Zelenskyj om den ukrainska regeringen efter korruptionsanklagelser.
– Friktion och konflikt ligger aldrig särskilt långt under ytan i Ukraina säger Kjell Engelbrekt.
– Så länge landet befann sig i ett klart underläge i kriget mot Ryssland så höll man ihop, åtminstone utåt. Men nu när man har ett övertag och kan slå mot ryska mål som olje- och gasindustrin finns en tendens att gamla konflikter kommer upp till ytan.