Professionella headhuntare lurar ryska pensionärer att åka till fronten. De drar sig inte ens för att rekrytera på begravningar. En förklaring till att det går så dåligt för Ryssland i kriget är de allt uslare soldaterna.
Kriget hade pågått i två år när en av mina manliga ryska vänner till sist vågade återvända till sin hemstad, Sankt Petersburg. Då hade han inte varit i Ryssland sedan september 2022, när Putin meddelade att Ryssland gör en partiell mobilisering.
2024 återvände han. Sedan dess har han åkt fram och tillbaka mellan Ryssland och Cypern, dit han flyttat med sin familj. Han är inte rädd för att bli mobiliserad, eftersom han är en utbildad person ur den högre medelklassen. Den delen av samhället lämnar Putinregimen ifred.
I stället siktar regimen in sig på grupper som inte kan försvara sig.
Till en början var det lågt utbildade män i provinsen. Sedan började man dammsuga fängelserna. Dessa verkar nu vara uttömda – inte ens Ryssland med sitt gigantiska nätverk av straffkolonier har en bottenlös reserv av fångar.
Regionerna förväntas nu förse armén med soldater. Guvernörer och tjänstemän måste hitta ett sätt att skaka fram folk.
Hur gör man? Anlitar professionella headhunters. Yrkesmänniskor som vet hur man finner sin målgrupp. Denna målgrupp är: skuldsatta, lågavlönade, pensionärer, småbrottslingar, personer med starka patriotiska övertygelser, präster.
– De ska vara över 40 och – hur ska jag uttrycka det – inte tillhöra samhällseliten, säger ”Roman” till Dozjd.
Han jobbar med att anställa rekryterare och intervjuas anonymt i en ny dokumentär av den oberoende tv-kanalen Dozjd (vars exilredaktion ligger i Amsterdam).
De mest efterfrågade rekryterarna, framkommer det i dokumentären, är kvinnor. Enligt anställda på rekryteringsföretaget går de här männen lättare med på förslaget om det är en mjuk kvinnlig stämma som övertalar dem.
Rekryterarna vet också vilka regioner som är mest lönsamma. Företaget får nämligen sina pengar först när den rekryterade har godkänts av militärläkaren. Många av dem som lockats skriva på är fysiskt försvagade, de kan till exempel lida av hepatit eller vara över 60 år gamla. Men i vissa regioner blir de godkända i alla fall.
– Voronezj-regionen släpper också igenom personer med hiv eller hepatit. Och Ufa (huvudstad i delrepubliken Basjkirien) är vår guldgruva. De tar vilka halta och lytta som helst, säger ”Roman” till Dozjd.
De här männen får ofta löftet att de ska placeras i de bakre linjerna. I praktiken skickas nästan alla till den så kallade nollinjen. Det betyder att de får order om att ta sig fram i ingenmansland för att befästa en position under svärmar av drönare. I de flesta fall är det en säker dödsdom.
Det går allt sämre för Ryssland i kriget. En viktig orsak är den dåliga kvaliteten på soldaterna. I ett drönarkrig där fienden är allseende måste fotsoldaterna veta exakt vad de gör för att ha en chans att överleva. De ukrainska soldaterna har inte heller alltid varit välutbildade, men Ukraina lär sig av sina misstag och satsar nu målmedvetet på vältränade infanterister.
Ryssland gör tvärtom. Rekryteringen går helt enkelt ut på att hitta kanonmat.
Rekryterarna skyr inga metoder. Dozjd citerar en kvinna som nyligen hade begravt sin man. Hon berättar om hur anställda från en rekryteringsbyrå dök upp på begravningen och inledde ett samtal med hennes 64-åriga pappa. En vecka senare ringde han sin dotter och meddelade att han åker till fronten.
Det måste vara beviset för det yttersta föraktet för sitt folk att under patriotiska deviser starta ett anfallskrig – och därefter sända dit sina allra mest skyddslösa för att dö.
Fakta.Mobiliseringen i Ryssland
● Den 21 september 2022 meddelade president Vladimir Putin att Ryssland genomför en partiell mobilisering. Enbart reservister skulle mobiliseras.
● Den 28 oktober samma år sade Putin att mobiliseringen är avslutad. Men därefter har ryska armén fortsatt mobilisera rekrytera, framför allt genom att erbjuda fångar förkortade straff ifall de skriver på ett kontrakt för att åka till fronten.
● I dag fortsätter rekryteringen. Professionella headhunters letar fram personer som till exempel är skuldsatta eller bor i kollektivbostäder, så kallad kommunalkor, och därför antas ha låga inkomster. De lockas sedan med höga löner och löften om att de inte ska sändas längst fram till den så kallade första linjen.