Under tisdagseftermiddagen hände något i Båstad som numera är en sällsynt syn. Nordea Opens enda svenska singelspelare, Max Dahlin, klev ut på centercourten och tände ett hopp för svensk herrtennis.
Med en vass serve, ett tungt spel från baslinjen och känsliga handleder framme vid nät bjöd han Båstadpubliken på en show vi inte sett från en svensk spelare på flera år. Dahlin har dessutom storleken och fysiken som krävs för att, till att börja med, ta sig in bland världens 100 bästa.
Visserligen förlorade han i tre set efter att bollmaskinen Sebastian Baez höjt nivån och visat den rutin som flera år på ATP-touren ger.
På damsidan finns flera framtidshopp. På herrsidan har det varit riktigt mörkt – fram till nu.
Gör slut på lidandet
I september väntar Davis Cup mot Taiwan. I min bok är det självklart att Dahlin ska finnas med i laget och därmed få göra debut. Något han själv också hoppas på.
– Det skulle vara en dröm, sa han efter matchen.
Tyvärr finns det en baksida.
Dahlin går på college och planerar att stanna ytterligare tre år på University of Michigan. Det innebär att en fullskalig satsning på proffstouren får vänta tills studierna är avslutade.
Jag hade givetvis hoppats på att Dahlin tar sig ut på touren direkt, satsar allt och gör slut på lidandet för oss som vill se svensk tennis blomstra igen. Samtidigt är collegevägen ett klokt val, om man inte räcker ända fram.
Men jag tror att Max Dahlin är bättre än så.
Jag är hoppfull.