Här är de fyra vanligaste frågorna om blodgivning – hör expertens svar
Andelen blodgivare i Sverige fortsätter att minska. I Region Sörmland märks utvecklingen i blodlagren. Just nu är situationen i Eskilstuna stabil, men den kan snabbt förändras.
– Det kan alltid ske en akut brist inom någon blodgrupp, säger Debora Cristiani, biomedicinsk analytiker vid blodcentralen på Mälarsjukhuset.
I Sverige används cirka en blodpåse i minuten.
Men i majoriteten av Sveriges regioner fortsatte antalet aktiva blodgivare att sjunka förra året, enligt Socialstyrelsen, och andelen varierar stort i landet (se faktaruta nedan).
Samtidigt är andelen unga blodgivare extra låg och Socialstyrelsen efterlyser fler yngre blodgivare för att säkra den framtida blodförsörjningen.
Få unga lämnar blod
Personer mellan 45 och 64 år är den största gruppen blodgivare i alla regioner, med en andel på mer än 3 procent. Men i de yngre åldrarna är andelen betydligt lägre.
I Sörmland lämnar endast 0,7 procent av männen i åldern 18-24 år blod, och 1,5 procent av kvinnorna. För riket som helhet är andelen något högre – 1,8 procent bland de yngre kvinnorna och 1,4 procent bland männen i samma åldersgrupp.
Debora Cristiani, biomedicinsk analytiker vid blodcentralen på Mälarsjukhuset i Eskilstuna, känner igen bilden.
– De unga lämnar inte blod i samma utsträckning som de äldre, säger hon.
Vi har tagit reda på de fyra vanligaste frågorna som ställs genom sökningar på nätet om blodgivning – hör Debora Cristiani svara i videoklippet ovanför.
Andel blodgivare per län
Alla åldersgrupper, 2025.
- Blekinge: 4,0 %
- Dalarna: 2,6 %
- Gotland: 2,8 %
- Gävleborg: 3,7 %
- Halland: 2,8 %
- Jämtland: 2,1 %
- Jönköping: 2,0 %
- Kalmar: 3,0 %
- Kronoberg: 2,7 %
- Norrbotten: 3,4 %
- Skåne: 2,3 %
- Stockholm: 2,2 %
- Södermanland: 2,7 %
- Uppsala: 3,2 %
- Värmland: 3,2 %
- Västerbotten: 4,1 %
- Västernorrland: 2,7 %
- Västmanland: 2,8 %
- Västra Götaland: 2,6 %
- Örebro: 3,6 %
- Östergötland: 2,7 %
- Hela riket: 2,7 %
Källa: Socialstyrelsen
Fakta om blodgivning
- I Sverige används i genomsnitt en blodpåse varje minut.
- En blodpåse kan bidra till att rädda upp till tre liv.
- Allt donerat blod testas för att upptäcka eventuella sjukdomar.
- Själva blodgivningen tar vanligtvis mellan fem och tio minuter.
- Efter blodgivningen kan du få med dig järntabletter hem för att hjälpa kroppen att återbilda blodet.
Källa: Socialstyrelsen och GeBlod.nu
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.