Den 1 juli blev det olagligt att utsätta någon för psykiskt våld. Straffet är upp till fyra års fängelse. Därmed markerar samhället att våld inte bara handlar om fysiska angrepp. Våld kan också bestå av ord, hot, kontroll, manipulation och beskyllningar som bryter ner en människas trygghet och självkänsla.
En människa kan brytas ner utan att någon rör vid henne. När en person medvetet anklagar en annan för något allvarligt som inte har hänt är det inte bara en lögn. Det är ett angrepp på den utpekades självbild, anseende, relationer och moral. Det är psykiskt våld. I vårdnadstvister är anklagelser om våld och övergrepp inte ovanliga. Enligt Jämställdhetsmyndigheten förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp i 64 procent av målen. Anklagelser är alltså inte en bisak i familjerätten, utan ofta en central del av konflikten.
Internationell forskning från bland annat Canadian Research Institute for Law and the Family visar att falska anklagelser i vårdnadstvister inte är ett marginellt problem. I en äldre och mindre studie bedömde institutet att upp till 55 procent av anklagelserna var falska. Den siffran ska dock tolkas med försiktighet. Mer robusta studier från till exempel Canadian Child Welfare Research Portal och av bland andra den amerikanske psykologen Mindy Mitnick visar att 10–18 procent av anklagelserna i vårdnads- och umgängestvister bedöms vara avsiktligt falska.
Det betyder inte att alla andra anklagelser är sanna. Många hamnar i en osäker zon där de varken går att styrka eller motbevisa. De kan vara sanna, falska, bygga på missförstånd, oro eller påverkan. Men misstanken får ändå omedelbara konsekvenser för barn, föräldrar och myndigheter.
Problemet är så känt internationellt att det har fått ett eget namn: the silver bullet strategy. En anklagelse om våld, övergrepp eller annan allvarlig olämplighet kan omedelbart förändra en vårdnadstvist. Själva misstanken kan bli vapnet.
Falska anklagelser förstör liv. Forskning av bland andra psykologen Samantha K Books på King’s College i London visar att personer som felaktigt anklagas kan drabbas av förlorad identitet, stigma, psykisk och fysisk ohälsa, skadade relationer, ekonomiska problem och förlorad tillit till rättssystemet. Det finns också studier från Oxford University, till exempel av kriminologen Ros Burnett, som visar på långvariga skador som depression, ångest, PTSD-symtom, sömnproblem och fysiska stressymtom. I värsta fall blir pressen så stark att den leder till självmord.
Ofta räcker själva misstanken. Vänner drar sig undan. Kollegor börjar tveka. Arbetsgivare blir försiktiga. Familjemedlemmar hamnar i lojalitetskonflikter. Den anklagade tvingas försvara inte bara sina handlingar, utan också sin person, sin moral och sin rätt att betraktas som trovärdig. Till detta kommer maktlösheten i att behöva bevisa något som inte har hänt. Hur bevisar man att ett samtal aldrig ägde rum, att ett hot aldrig uttalades eller att ett motiv aldrig fanns? Den som anklagar kan väcka misstanke med några få ord. Den som anklagas kan sedan tvingas ägna månader eller år åt att försöka undanröja den. I vårdnadstvister hamnar bevisbördan ofta i praktiken på den anklagade: visa att du är oskyldig, visa att du fortfarande förtjänar förtroende. Skadan stannar inte hos den som pekas ut. Barn kan förlora trygghet och kontakt med viktiga vuxna. Anhöriga, arbetsplatser och sociala nätverk dras in i misstankar och konflikter. Samtidigt skadas samhället: varje falsk anklagelse tar tid och resurser från polis, socialtjänst, domstolar, vård och andra myndigheter – och urholkar tilliten till rättssystemet.
Varje år avgör svenska tingsrätter omkring 7 000 vårdnadstvister. I 64 procent av dem förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp. Uppgifterna kommer från Domstolsverket och Jämställdhetsmyndigheten. Om internationella studier används som riktmärke innebär det att hundratals, och i värsta fall flera tusen, föräldrar varje år riskerar att få sina liv slagna i spillror. Därtill drabbas barn, anhöriga, vänner och ett samhälle där myndigheter och domstolar belastas av anklagelser som aldrig borde ha riktats.
När en falsk anklagelse används för att skrämma, kontrollera, isolera, förnedra eller bryta ner någon är den inte bara en konflikt eller ett juridiskt problem. Den är psykiskt våld. Sverige har erkänt att psykiskt våld är ett verkligt och allvarligt brott. Det innebär att också falska anklagelser måste ses för vad de är. De förstör rykte, relationer, ekonomi, psykisk hälsa och framtid. De skadar barn, familjer och samhällets tillit till rättssystemet.
Om Sverige menar allvar med att bekämpa psykiskt våld måste medvetet falska anklagelser behandlas därefter.
Falska anklagelser är psykiskt våld.
SKRIBENTERNA
Peter Meurling, ordförande i VBU, föreningen Vårdnad boende umgänge i Sverige
Mikael Lundström, styrelseledamot i VBU, föreningen Vårdnad boende umgänge i Sverige
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.