Vi har all anledning att vara stolta över och värna den trygga svenska välfärd som följer oss från födseln och fram till livets slut. Den ger var och en av oss tillgång till grundläggande trygghet – omsorg och skolgång för våra barn och unga, sjukvård för den som behöver det och omsorg och stöd till den som inte klarar livet och vardagen på egen hand. Ett av de stora hoten mot vår starka välfärd kommer från den organiserade brottsligheten. Från oseriösa och kriminella aktörer som utnyttjar våra system och agerar så att resurser som är avsedda för vård och välfärd i stället hamnar i fickorna gängkriminella. Enskilda patienter och omsorgstagare hamnar i kläm, patientsäkerheten hotas och människors liv och hälsa riskeras.
Regeringen har påbörjat ett omfattande arbete för att trycka tillbaka välfärdsbrottsligheten på bred front och stärka myndigheternas befogenheter. En pågående utredning tittar bland annat på frågan om att det ska krävas tillstånd för att bedriva sjukvårdsverksamhet. En sådan tillståndsplikt skulle förbättra IVO:s möjligheter att granska och säkra en verksamhet redan innan den påbörjar sitt arbete. Utredningen ska presentera sina förslag i oktober.
Otillräckliga kontrollmekanismer
Trots omfattande åtgärder är dagens kontrollmekanismer ibland otillräckliga och tar för lång tid. När personer och verksamheter trots starka misstankar om kriminella kopplingar kan fortsätta sin verksamhet under utredning som ofta tar alldeles för lång tid riskerar patienter att utsättas för fara. Det är orimligt.
Kristdemokraterna vill att verksamheter som misstänks styras av kriminella ska kunna stängas snabbare. Därför vill vi utreda om Åklagarmyndigheten kan ges befogenhet att snabbt agera när välfärdsverksamheter som vård, tandvård, äldreomsorg eller HVB-hem misstänks kontrolleras av gängkriminella. Åklagarmyndigheten bör snabbt kunna agera redan under utredningsskedet för att hindra att enskilda far illa och att skattepengar läcker in i gängkriminella miljöer.
Åklagare bör kunna fatta beslut om att exempelvis tvångsförvalta verksamhet, stoppa utbetalningar, utfärda interimistiskt näringsförbud eller häva kontrakt i samband med en förundersökning. Staten måste ha kraftfulla verktyg för att agera när man misstänker att gängkriminella infiltrerar, styr och tjänas pengar på välfärdsverksamhet.
Omfattningen av kriminellas närvaro i välfärden är svår att kartlägga. Men problemet är allvarligt och växande. Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten ger myndighetens bild i en intervju med Läkartidningen: ”Vi ser att det inte handlar om enskilda verksamheter eller enskilda aktörer. Den organiserade brottsligheten är ett vitt utbrett problem. Och ju mer man börjar gräva i det här, desto mer omfattande ser man att problemet är”.
De åtgärder som regeringen vidtagit denna mandatperiod tycks inte räcka hela vägen fram
I en myndighetsgemensam rapport om organiserad brottslighet i välfärden från i år framkommer mycket allvarliga uppgifter. Människor i beroendeställning med behov av samhällets stöd utsätts för människoexploatering. Det handlar om brukare och om personal inom personlig assistans och hemtjänst. Kriminella aktörer har drivit skyddade boenden, något som kan innebära livsfara för exempelvis våldsutsatta kvinnor. Myndigheterna slår också fast att kriminella genom bolag inom välfärden kan tvätta pengar, där stora summor kan integreras i den legala ekonomin.
Regioner och myndigheter har utrett fall där vårdcentraler och tandvårdskliniker misstänkts för överdebitering, falska patientbesök eller annan ekonomisk brottslighet. I några fall har personer med kopplingar till organiserad brottslighet förekommit bland ägare eller finansiärer. Polisen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har uppmärksammat HVB-hem och SiS-verksamheter där ägare eller anställda haft kopplingar till kriminella nätverk. I vissa större ärenden har organiserade kriminella nätverk varit inblandade genom falska vårdbehov, fejkade assistanstimmar eller bulvanföretag.
Det här är aktörer och personer som inte hör hemma i välfärden. Kristdemokraterna går till val på att stärka välfärden, tillgängliggöra sjukvården och se till att människor över hela vårt avlånga land får en jämlik vård i tid. För att lyckas är det helt grundläggande att välfärden befrias från kriminalitet. Problemet ignorerades under lång tid av socialdemokratiska regeringar och de åtgärder som regeringen vidtagit denna mandatperiod tycks inte räcka hela vägen fram. Kriminella element måste drivas ut ur välfärdssystemen. Det är en fråga om allas vår trygghet.
Jakob Forssmed (KD), första vice partiledare och socialminister
Elisabet Lann (KD), riksdagskandidat för Göteborg och sjukvårdsminister