Ett litet Aeroflot-kontor nära den nationella polisens högkvarter i Tokyo var huvudscenen för New York Times reportage, där man nyligen avslöjade en rysk spion med hjälp av tips från fem underrättelsetjänster i väst.
En 49-årig man hade över tid knutit kontakter med fraktbolag i landet. Uppdraget – att exportera högteknologiska produkter till Rysslands militär. Enligt tidningen arbetar mannen i själva verket för det tidigare okända och hemlighetsfulla 20:e direktoratet, inom den ryska militära underrättelsetjänsten GRU.
49-åringens täckmantel: anställd på det ryska statliga flygbolaget Aeroflot.
Att mannen över tid kunnat jobba ostört i den japanska huvudstaden har en förklaring. Efter andra världskriget var det den vinnande sidan som dikterade reglerna för Japan. Landets egen underrättelsetjänst har därför förblivit svag.
Smugglingen av högteknologiska produkter från Japan till Ryssland har pågått en tid.
2025 skickade Ukraina omkring 16 diplomatiska telegram med listor och bildbevis på japanska komponenter, från bland annat Panasonic och Toshiba, som hittats i ryska ballistiska robotar vid civila mål i landet, skriver NY Times.
Aeroflot även täckmantel i Sverige
Att Ryssland använder statliga bolag som täckmantel är inget nytt. Fenomenet är vida känt inom det svenska kontraspionaget.
En källa med mycket lång erfarenhet av Säpos operativa kontraspionage, säger att Aeroflot i Sverige haft koppling till ryska underrättelsetjänster. Bolaget har haft verksamhet här, men har nu starkt begränsad närvaro på grund av omfattande sanktioner.
– Säpo har som exempel haft koll på en underrättelseofficer från GRU som åkt med post till Aeroflot. Det fanns också täta kontakter mellan officeren och en resebyrå.
I Sverige ser mönstret annorlunda ut i dag.
Peter B Lund jobbade på Säpo i 20 år, med bland annat kontraspionage. Även han känner till Aeroflot som en plattform för spioneri mot Sverige. Men sedan ett mycket stort antal ryska ambassadtjänstemän utvisats från EU har moduset ändrats.
– Snaran har strypts åt. Det har gjort att andra plattformar börjat användas mer, som illegalister som sätts i arbete att komma över känslig teknologi, säger Peter B Lund.
Illegalister är högutbildade spioner som jobbar under djup täckmantel i civilsamhället, utan någon som helst synlig koppling till Ryssland.
Sverige har kommit längre
Även fenomenet med engångsspioner, som SvD tidigare skrivit om, har ökat. Rysk underrättelsetjänst snabbrekryterar, ibland ovetande unga, att utföra attentat.
– Jag skulle säga att det finns en del likheter mellan Sverige och Japan. Även vi har varit naiva, men vi har skärpt vissa lagar. Här har Sverige ändå kommit längre, säger Peter B Lund.
Säkerhetspolisen skriver till SvD att Ryssland saknar kapacitet att producera egen utrustning och egna komponenter, med den kvalitet som finns i till exempel Europa. Därför söker man andra vägar att komma över teknik, som via Tokyo.
Till det spionmaskineriet hör komplexa bolagsstrukturer, mellanhänder och agenter under täckmantel precis som i fallet med den ryske GRU-mannen i Tokyo. Och precis som under Kalla kriget.
”Länder som ligger i framkant inom forskning och utveckling – på bland annat försvarsområdet – är av det skälet intressanta mål för Ryssland. Här utgör både Sverige och Japan sådana exempel”, skriver Jonathan Svensson, presstalesperson på Säpo.
Reformer i japanska spionlagar
Brittiska tankesmedjan RUSI (Royal United Services Institute) lyfte i juni fram hur ”spionparadiset” Japan saknar effektiva sätt att gripa spioner. Lagreformen från 2014 kriminaliserade aldrig spioneri för främmande makt.
”Det nuvarande systemet har för många sårbarheter”, konstaterar man i sin analys.
I Japan agerade man aldrig mot den 49-årige mannen som pekades ut som GRU-agent i den amerikanska tidningens reportage. Japan står samtidigt mitt i en stor reform för att bygga upp landets underrättelsetjänster, frågor som just nu drivs på av den japanska premiärministern Sanae Takaichi.
Men det är inte friktionsfritt. Tankesmedjan RUSI beskriver en historisk misstänksamhet bland japaner, mot statliga spionorgan.
Att även Sverige som innovations- och forskningsland är ett högintressant mål för främmande makt är känt, vilket både Säpo och Must konstaterat ett flertal gånger.
Källan och Peter B Lund är säkra, Ryssland bedriver fortfarande omfattande spionverksamhet genom täckbolag i Sverige i syfte att komma över känslig teknologi som kan slussas in i det ryska krigsmaskineriet.
– Att komma över teknik har alltid varit ett huvudfokus för GRU. Det skulle vara en katastrof om vi hade ett svagt kontraspionage, säger källan som jobbat på Säpo under lång tid.
Till skillnad från Japan har den svenska säkerhetspolisen redan fått en stärkt förmåga, i bland annat lagstiftning.
”Samtidigt pågår en förstärkning av svensk underrättelse- och säkerhetstjänst som bland annat innefattar en ny myndighet och en utredning som tittar på vår roll som nationell säkerhetstjänst”, skriver Jonathan Svensson, Säpo.