Efter att ha angripit Rysslands oljeleveranser i Azovska sjön utvidgas drönaroffensiven till Svarta havet, enligt Ukrainas armé. Där har styrkorna möjlighet att attackera både från luften och från vattnet.
På en dryg vecka har Ukraina angripit cirka 100 ryska tankfartyg i Azovska sjön, hävdar landets drönarstyrkor. Fartygen som attackerats har transporterat olja från sydvästra Ryssland till den ockuperade Krimhalvön.
I angreppen har samma typ av drönare använts som när Ukraina slår mot rysk infrastruktur på Krim eller i länet Cherson. Attackdrönare med medellång räckvidd, som kan avfyras från områden som kontrolleras av Ukraina.
Attackerna i Azovska sjön har inneburit ytterligare ett slag mot den ryska oljeindustrin efter insatserna Ukraina gjort mot raffinaderier runt om i Ryssland.
Nu meddelar Robert ”Majdar” Brovdi, chef för Ukrainas obemannade styrkor, att den ”första ronden i sjöslaget är slut” och att landet i stället kommer att rikta in sig på fartyg i Svarta havet – söder om Krim om man ska slå mot ryska transporter till halvön.
Under natten till onsdagen, hävdar han, angrep Ukraina ett 20-tal ryska tankfartyg i havet. Samtidigt genomförde Ryssland storskaliga attacker mot den ukrainska hamnstaden Odessa – i vilka tre personer dödades.
I Svarta havet kan Ukraina, till skillnad från i Azovska sjön, gå till attack mot ryska fartyg med marina drönare – som ofta kan bära betydligt större sprängladdningar än de som färdas i luften.
Med luftburna drönare blir det svårare för Ukraina att attackera i Svarta havet, enligt Johan Huovinen, lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan.
– Sannolikheten att de bekämpas ökar. Vid Kertj har man bättre täckning med luftvärnet. Det är också mer störning där, säger han.
Ukrainas marina drönare finns i olika modeller. En del mindre varianter bogseras ut med exempelvis svenska stridsbåt 90 innan de fjärrstyrs mot målet. Andra varianter går under vattenytan – sådana har använts när Ukraina angripit Kertjbron som förbinder Krim med det ryska länet Krasnodar.