Lillebror Jobe Bellingham beskriver det kanske allra bäst.
Jobe är tre år yngre än Jude, vilket innebär att han från ung ålder har sett brorsan ta ständiga kliv ute på fotbollsplanen. Från att klassas som Birminghams största talang någonsin till utlandsflytten redan vid 17 års ålder.
Under de senaste sex åren har familjen Bellingham ofta varit splittrad. Den forna vardagen hemma i Stourbridge, en liten ort utanför Birmingham, känns i dag avlägsen.
– Om Jude bara lärde sig att köra bil och laga mat hade mamma kanske kommit hem igen och bott med mig, säger Jobe och tillägger med ett retfullt flin:
– Men han är hopplös, så jag får bara anpassa mig!
Inte för att Jobe Bellingham inte är framgångsrik själv. Förra året skrev han på för Judes gamla klubb, Borussia Dortmund.
Men det var tidigt mamma Denise som tog på sig rollen att guida sin äldste son genom fotbollskarriären. Hon syns ofta i periferin, vare sig hon sitter med under en intervju eller i bilen när Jude stannar för att skriva autografer utanför Real Madrids träningsanläggning.
Pappa Bellingham ”Non-League-Pelé”
Denise Bellingham är – tillsammans med pappa Mark – den som sätter ramarna.
– Innan de är fantastiska föräldrar är de fantastiska människor. Jag har vuxit upp med dem och sett hur de bemöter och behandlar andra. Har man sådana förebilder hemma behöver ingen tala om för en hur man ska uppföra sig – det lär man sig av dem, säger Jude Bellingham till The Guardian.
– Båda kommer från en arbetarklassbakgrund och har gett mig de värderingar som behövs för att klara sig i livet. De lärdomarna har jag haft nytta av både privat och i sociala sammanhang, men också på fotbollsplanen: att aldrig ge upp, att arbeta hårt och att kämpa för det man verkligen vill uppnå.
Bellingham har nämnt Sebastian Larsson (med fem säsonger för Birmingham 2007–2011) som en av sina tidiga fotbollsidoler. Den första var pappa Mark – som i vissa kretsar kallas för Non-League-Pelé på grund av sina drygt 700 mål på 900 matcher för en rad semiprofessionella klubbar.
– När jag följde med och såg honom spela i non league varje vecka var det förstås inte Premier League, men sättet han spelade på och stämningen runt matcherna gjorde att jag blev förälskad i fotboll, säger Jude Bellingham.
– Efter de första gångerna började jag följa matcherna mer noggrant och ta in atmosfären. Han gjorde mål och jag såg hur han firade – och då ville jag att det skulle vara jag.
Mammans varning: ”Tänk på språket”
Det var länge sedan Mark Bellingham lämnade jobbet som polis. Denise, som tidigare arbetade som personalansvarig, är också rådgivare åt sina söner på heltid (samt chaufför och kock, om man ska tro Jobe).
Mamman flyttade med Jude till Tyskland och därefter vidare till Madrid 2023.
– Utan min mamma hade jag nog ibland tagit motgångarna för hårt och låtit framgångarna stiga mig åt huvudet. Hon hjälper mig att hålla fötterna på jorden, sade Jude Bellingham då han skrev på för Real.
– Det är också fantastiskt att ha henne nära, eftersom hon är rolig att umgås med. Vi kommer väldigt bra överens och gör mycket tillsammans.
Även under VM har Denise Bellingham spelat en viktig roll.
Inför Englands kvartsfinal mot Norge låg Jude Bellingham farligt till: ett gult kort skulle innebära avstängning i semifinalen.
– Min mamma sa till mig hela veckan att tänka på språket, vara försiktig i tacklingarna, tänka på mina miner och hålla känslorna i schack, säger Bellingham med ett leende.
– Hon påminde mig hela veckan om att jag måste akta mig för att dra på mig ett gult kort.
”Kan bli bäst genom tiderna”
Jude Bellingham höll sig på rätt sida enligt domarna och undvek ytterligare en varning.
På onsdagseftermiddagen riktas åter blickarna mot 23-åringen när England ska försöka besegra Argentina i Atlanta. Han är redan den näst yngste spelaren någonsin att göra minst två mål i två raka matcher ett VM-slutspel – bara Pelé var yngre (den riktige).
– Jag skulle gå så långt som att säga att han kan bli Englands bästa fotbollsspelare genom tiderna, säger Gary Lineker, en av spelarna som var på planen när nationen föll mot Diego Maradonas Argentina i VM 1986.
En annan gammal lirare, Jamie Carragher, undrar om någon engelsk spelare någonsin haft ett så stort inflytande över ett internationellt mästerskap.
På Atlanta Stadiums maffiga läktare lär garanterat mamma Denise och pappa Mark sitta och vaka. Utan dem finns det anledning att tro att Jude Bellingham aldrig hade nått ända hit.