Hålla fast vid den ambitiösa modell för handel med utsläppsrätter som stora delar av Europas näringsliv vant sig vid sedan länge. Eller straffa dem som ligger långt fram genom att anpassa reglerna till eftersläntrare och bromsklossar.
Det är huvuddragen i den dragkamp om utsläppsrättshandeln, ETS, som pågår inom EU. På fredag, den 17 juli, ska EU-kommissionen vara klar med sin översyn av hur denna handel ska läggas upp för kommande år. Förväntningarna är att ambitionsnivån ska sänkas, likt med andra klimatåtgärder tidigare.
Ett antal medlemsländer, bland dem Italien, Polen och Österrike trycker på för lättade krav. De tror att pressen på snabb klimatomställning skadar industrins konkurrenskraft i Europa och driver upp kostnader för företag och konsumenter.
Sverige återfinns på den andra sidan, den som vill se att EU håller linjen med hög ambitionsnivå. Det har EU-minister Jessica Rosencrantz (M) gjort klart:
”Ett svagare ETS vore dåligt för klimatet och dåligt för Europas konkurrenskraft. Företag som har investerat miljarder i den gröna omställningen borde inte undermineras för att andra vill sänka ribban”, säger hon till Politico (9/7).
Jacob Wallenberg som är ordförande för Svenskt näringsliv och investmentbolaget Investor med ägande i bolag som Saab, Electrolux och ABB, instämmer:
”Det skulle vara investeringar som inte går i hamn om ETS-reglerna skulle ändras. Jag tror på att vi måste gå åt det här hållet. Därför skulle jag inte önska att EU genomförde de här förändringarna”, sade Wallenberg i Ekots lördagsintervju (13/6).
Regeringen skriver också på sin hemsida apropå EU-kommissionens översyn av ETS att det bedrivits ett ”omfattande påverkansarbete” för att ”försvara en hög klimatambition” i kommande förhandlingar från svenskt håll.
Det höjs möjligen ett och annat ögonbryn över att Sveriges regering står upp för utsläppsrättshandeln.
I Europaparlamentet jobbar partigruppen EPP, hemvist för regeringspartierna M och KD, för lättnader i såväl ETS som annan EU-klimatpolitik. Och på hemmaplan har Tidöregeringen, ihop med SD som konsekvent motarbetar all grön politik, ökat utsläppen av växthusgaser genom att gynna bensin och diesel framför el. Vilket i sin tur lett till att EU:s klimatmål kan vara utom räckhåll för Sverige.
Därför klingar det märkligt att EU-minister Rosencrantz plötsligt argumenterar förvillande likt en del av regeringens skarpaste kritiker, inte minst från näringslivshåll, när hon talar om vikten av offensiv klimatpolitik i Europa.
Men visst – det är utmärkt att Sverige tar tydlig ställning för att hålla fast vid den utsläppsrättshandel som framsynta företag investerat för att klara. Även om denna nyfunna klokskap mest ser ut som eftertankens kranka blekhet