Danmark visar hur sårbart elsystemet blir utan en fungerande baskraft. Danska elkunder behöver redan betala några av de högsta elpriserna i EU och nu är elsystemet så ansträngt att nya företag inte får ansluta sig. I början av mars meddelade den danska elsystemoperatören Energinet att nya anslutningar till elsystemet tillfälligt stoppas. Pausen skulle som längst vara i tre månader, men i maj behövde Energinet konstatera att stoppet blir permanent. Elnätet ligger på maxkapacitet och det kommer att ta mellan tio och 20 år att bygga nya transmissionsledningar som kan åtgärda problemet (Tidningen Näringslivet 6/7).
Danmark sågs länge som ett föredöme på grund av sin omfattande utbyggnad av vindkraft. Med stort territorialvatten, lång kust och platt landskap är landet särskilt väl lämpat för att utnyttja snålblåsten. Dock prioriterade den danska politiken byggandet av nya vindkraftverk framför alla andra delar av energisystemet. För en tid gick det bra, men under senare år har efterfrågan på el ökat kraftigt. Fler elbilar, värmepumpar och en pågående elektrifiering av industrin har satt elsystemet under större tryck. Dessutom beräknas elbehovet mer än fördubblas till 2030.
Nu räcker alltså kablarna inte längre till, vilket lägger en våt filt över hela ekonomin. Det borde tjäna som varning för oss i Sverige. Problemet är inte bara att danskarna låtit bli att bygga ut sina ledningar i fas med produktionen, utan att vindkraft inte nyttjar det befintliga systemet på ett effektivt sätt.
Energispecialisten Morten Springborg förklarar för Tidningen Näringslivet: “Produktionen är geografiskt utspridd och varierar över tid. Därför krävs långa högspänningsledningar, stora transformatorstationer, avancerade styrsystem och betydande överkapacitet i nätet.”
För att balansera den oregelbundna produktionen skulle det behövas baskraft i form av exempelvis gas-, vatten- eller kärnkraft. Gaskraft ligger knappast i linje med den gröna omställningen och till skillnad från Sverige har Danmark inga stora älvar. Då återstår kärnkraften, men där har dansk politik redan gått på Miljöpartiets linje och förbjudit kärnkraften helt och hållet.
Påtryckningar från den danska regeringen låg också bakom att just Barsebäcks kärnkraftverk lades ned när Göran Persson behövde blidka MP för att kunna bilda regering vid millennieskiftet. Kärnkraftverket hade ursprungligen placerats där för att försörja Köpenhamn med ström.
Än så länge har Sverige inte gått den danska vägen och helt fasat ut vår kärnkraft. Tyvärr har Miljöpartiet med Socialdemokraternas goda minne fört oss halvvägs dit. Vi har gått från tolv kärnkraftsreaktorer år 1999 till sex reaktorer i dag. Effekterna av det har svenska elkunder, särskilt i Sydsverige, fått känna på. Ändå har våra elpriser generellt varit lägre än de danska.
Sverige behöver en energipolitik som bevarar den kärnkraft vi har och möjliggör utbyggnad av nya reaktorer. Annars riskerar den danska elkrisen också att bli svensk.