När jag var 16 praktiserade jag inom förskolan. Redan då tyckte vi att barngrupperna var för stora. Vi vet alla hur det ser ut i dag. Personalen orkar inte och hinner inte se barnen. Politikerna verkar fullständigt strunta i det. Senast utökade man dessutom rätten till ytterligare timmar i förskolan.
När jag var 15 blev jag akut sjuk och fick vänta tio timmar på akuten.
I år tvingades jag återigen åka till akuten. Jag fick vänta i tolv timmar.
Min dotter fick panikångest för några år sedan, ville inte gå till skolan och behövde akut hjälp av en psykolog. Väntetid: minst ett år.
Varför blir det aldrig bättre?
Vi betalar enorma summor i skatt – men vad får vi?
Varför kan ingen lova att den som är akut sjuk ska få hjälp snabbt? Att barn som mår dåligt ska få hjälp direkt i skolan och tillgång till psykolog? Att personalen i förskolan inte ska behöva gå på knäna?
Går det inte?
Eller har vi skapat ett system som enbart jagar ekonomiska vinster och struntar i om de svaga lider?
Alla politiker säger samma sak: ”Vi satsar på sjukvården, skolan och omsorgen”.
Men det syns aldrig i verkligheten. Varför?
En ledsen medborgare