Svenska hushåll kan stå inför ihållande höga och ojämna elpriser fram till slutet av 30-talet. Elkrisen som inleddes år 2022 lär pågå och intensifieras fram till Sverige får ny bred baskraft i form av kärnkraft, ny vattenkraft och fler batteriparker.
Under tiden står svenska hushåll däremot inte lottlösa. Många hushåll kan under detta orosfyllda årtionde halvera sina kostnader för energi, i dag 50.000–100.000 kronor per år.
Förtjänsten finns i den nya elens hushållsnära teknik som elbilar, solpaneler, hembatterier, mjukvara och eluppvärmda hus. Men här tappar Sverige dessvärre ranking år för år.
”Den nya elen borde inte vara en belastning och källa till oro.”
Hushållens reaktioner på elkrisen är under tiden illavarslande. Ihållande elstress och elinflation har fått hushållen att bromsa elektrifieringen jämfört med våra grannländer.
Svenska hushåll tappar de senaste åren i ranking, från tredje till sjunde plats, i elens ekonomiska nytta, mätt i Household Electric Economy (HEE). Vinnare är i stället Finland, Danmark och Storbritannien. Medan Sverige intar jumboplatsen nära Tyskland.
Vi talar om en bred ekonomisk samhällsfråga. I synnerhet som den nya elen inte borde vara en belastning och källa till oro, utan omvänt en stark motor i hushållens ekonomi och framtidsutsikter. Så som i andra länder.
Hushållen går i stället tvärs emot Energimyndighetens tydligaste rekommendation. Lägg till att den första nya elavgiften på hundra år fick tvärstoppas. Spotpriser skrämmer. Även i det enskilt viktigaste valet för europeisk elektrifiering – elbilarna – laddar fyra av fem svenskar med onödigt dyr el.
De återkommande misstagen hos svenska hushåll måste vi härleda till de stora svenska elbolagen och elnätbolagen. Ingen annan har den löpande kontakten med hushållen.
Bolagens självbild är dock infrastruktur med djupa ingenjörstraditioner. Deras fokus är ställverk, kablar och stolpar. Inte för inte omnämner de återkommande hushållen som ”belastningspunkter”.
Hushållens klämda situation liknar avregleringarna i tåg, taxi, apotek, post, tv, bank, telekom och flyg. Skillnaden är att elbranschen fastnat halvvägs. Utbudet har vuxit enormt, medan bolagen saknar förmåga att skapa trygghet och nytta för hushållen. Lägg till att hushållen här missar stora förtjänster varje år.
Lärdomarna finns runt knuten. Titta på Norge som är världsledande i elbilar och elvärmda hus. Det gav dem ett tekniskt försprång i elektrifieringen – Household Electric Participation (HEP).
Men norrmännen förmår inte använda elen för att stärka hushållens ekonomiska nytta – Household Electric Economy (HEE). Här är i stället Danmark och Finland i topp. Britterna har nått snabbast framsteg. Även Nederländerna har passerat Sverige och Frankrike lär passera oss nästa år.
”Bara de senaste månaderna har hushållens elkris förstärkts.”
Finska receptet är att koppla ihop hemmets elteknik. Snittförtjänsten är 11.000 kr per år. Danskarna är bäst på att ladda elbilen till lågpris. Britterna har nått bredast genom att sluta ”spara på elval” och i stället ”tjäna pengar på din el – helt automatiskt”.
Nederländerna är bäst på solpaneler, men likt tyskarna i hembatterier är de klart sämre på hushållens ekonomiska elnytta. Under tiden har endast 1 procent av svenskarna en fullt optimerad el-ekonomi, visar Energimarknadsinspektionen. Vi förtjänar vår jumboplats.
Lär vi oss av grannländerna så behöver svenska hushåll mer automatik för sina elval och elpriser. Annars kommer hushållens rekordlåga förtroende för elen, elbolagen och samhällets elektrifiering att fördjupas ytterligare fram till 2035, samtidigt som de missar tusentals kronor i förtjänst varje år.
Bara de senaste månaderna har hushållens elkris förstärkts. Var femte elkund har övergivit det elpris – kvartspris – som Energimarknadsinspektionen rekommenderar i första hand.
Orsaken är bolagens rationella ingenjörer som talar om ”kvartspris” eftersom priset mäts var femtonde minut. Något som förändras varje kvart inger däremot inte trygghet hos vanligt folk.
Det hela förvärrades av uppmaningen: ”Följ priset på elbörsen i din app.” Inte konstigt att hushållen misstar detta för ett casino och överger myndighetens rekommendation.
Lösningen är att utgå från hushållens nytta, låta myndighetens riktlinje bli förhandsvalet för alla elkunder. Stryk alla fackuttryck i kontakten med hushållen. Ge det nya elpriset ett förtroendeingivande namn, likt ett ”Sverigepris”. Först då kan vi få dagens krympande svenska skara, på 11 procent, att växa igen. Medan danskar passerat 75 procent.
Elbolagen talar dock om spotpris på elbörsen. Som att alla kaffedrickare följer världspriset på kaffebönor, eller att du skulle kontrollera bomullspriset för att välja en ny t-shirt.
Branschens kaninhål fördjupas av ord som skatter och moms. Lämnade bolagen skattepolitiken och råvarupriserna för vardagssvenska hade hushållens förtroende och förmåga varit långt större. Här har SCB ett svar.
När spotpriset steg 108 procent i maj kunde SCB lugna med att ”elkostnaden steg 15 procent” samma månad. För SCB räknar på ett snitt där allt är inräknat. En enhet som både lugnar och vägleder.
”Vi står inför ett årtionde med ihållande elkriser.”
Branschens senaste episka krokben fällde den första nya elavgiften på över hundra år. Efter fem års förberedelser lyckades inte bolagen eller ministern förklara. Istället fylldes insändarsidor, radion och debattsidor av omfattande protester.
Här kan brittiska elbolag visa vägen. Prismodeller och namn måste styra mot vardagsnytta. Vänd därför effektavgiften upp och ned. Inför i stället en ”effektrabatt”, ”effektåterbäring” eller en ”effektvinst”. För den som tar hänsyn till trånga kablar.
Energimarknadsinspektionen behöver här sätta ned foten. På hushållens sida. Naturligtvis ska alla elbolag erbjuda minst en automatisk styrning av hushållen för att öka andelen lågprisel. Elbolagen måste ta ansvar för sin tjänst hela vägen till köksbordet och plånboken. Myndighetens Sverigepris ska vara ett förhandsval. Och elfakturan ska visa samma kronor som folk har i plånboken.
Särskilt eftersom vi står inför ett årtionde med ihållande elkriser, höga och ofta överraskande elpriser. Nu behöver hushållen både trygg vägledning och automatiska verktyg, så att de kan ägna sig åt allt annat som verkligen är viktigt.
Claes Hemberg, energiekonom Nibe