Detta är en understreckare, en fördjupande essä, dagligen i SvD sedan 1918. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”Jag är en kuppmakare.” Så sa den pensionerade brigadgeneralen Gökhan Şahin Sönmezateş i en turkisk domstol, flera år efter det misslyckade kuppförsöket den 15 juli 2016. ”Jag deltog i kuppen; men jag är inte gülenist. Imamer kan inte vara mina befäl. Jag skulle spotta dem i ansiktet”, fortsatte han och utmanade därmed den officiella berättelsen om att det som hände den där natten uteslutande var en operation ledd av anhängare till den religiösa rörelsen under den sedermera bortgångne imamen Fethullah Gülen.
Den högt uppsatte officeren, känd som kemalist och trogen arvet efter Atatürk, var en av ytterst få som erkände någon skuld. Enligt hans redogörelse planerade en ”inre kärna” av officerare en begränsad, ”polisliknande” razzia för att klockan 03.00 den kaotiska natten för tio år sedan gripa president Recep Tayyip Erdoğan (som då befann sig i sitt sommarpalats i Marmaris) samt ett fåtal tjänstemän. Detta skulle ske utan stridsvagnar på gatorna och utan att skrämma städerna med avspärrade broar och F‑16‑plan.