Ebolasmittan i Kongo har fått fäste i två nya provinser. Samtidigt har vårdpersonal börjat strejka i protest mot obetalda löner och begravningsteam har attackerats av lokalbefolkningen. Men en ny vaccinkandidat väcker hopp om framtiden.
Två månader efter att ett nytt utbrott av ebola bekräftats i Kongo, är läget nattsvart och smittspridningen visar inga tecken på att avta. På måndagen meddelade de kongolesiska hälsomyndigheterna att viruset fått fäste i två nya provinser, Haut-Uele och Tshopo.
Båda provinserna angränsar till Ituriprovinsen som är epicentrum för det pågående utbrottet och det är spridningen i Tshopo som oroar mest. I Tshopo ligger miljonstaden Kisangani som med sitt läge vid Kongofloden knyter ihop det väldiga landets östra delar med huvudstaden Kinshasa, 170 mil nedströms.
Smittspridningen tros ha pågått under flera månader innan det upptäcktes i mitten av maj, vilket gett viruset ett försprång som ännu inte hämtats in. Detta trots en massiv mobilisering av resurser från regionala och globala hälsoorganisationer som stöttar de kongolesiska myndigheterna.
Till dags dato har minst 600 personer avlidit i sjukdomen och 1 750 personer har smittats, enligt BBC.
Hanteringen försvåras av den stora bristen på förtroende för staten i ett avlägset hörn av Kongo som härjats av konflikter under många år. Fortfarande är en av de största utmaningarna att få ut information om hur farligt viruset är, samt om vilka åtgärder som krävs för att stoppa smittspridningen.
I förra veckan attackerades ett begravningsteam från Röda Korset i samband med en jordfästning av ett ebolaoffer.
– De tog tag i mig och började slå mig med knytnävar, spadar och machetes, säger Daniel Uyirwoth Welo, en av hälsovårdsarbetarna, till BBC.
Enligt Welo ska gruppen ha skanderat ord om att ”ebola existerar inte”. Liknande scener har utspelat sig tidigare i andra delar av det drabbade området. I slutet av maj tände upprörda bybor eld på ett behandlingscenter i staden Mongbwalu, i protest mot att de inte fick begrava sina anhöriga själva.
Misstro råder även kring fördelningen av resurser. Vid ett toppmöte i slutet av maj i Ugandas huvudstad Kampala betonade Jean Kaseya, chef för Afrikanska unionens smittskyddsmyndighet Africa CDC, att pengarna som samlas in av det internationella samfundet inte får komma på avvägar.
– Summorna som vi nu pratar om, kommer de att höra om i Ituri. Om de inte ser pengarna omvandlas till insatser på marken, kommer vi att få nya problem.
Under attacken mot Röda Korset-personalen ska mobben ha anklagat hjälporganisationen för att bara vara på plats för att få pengar. Denna typ av anklagelser har varit vanligt förekommande under tidigare utbrott, såväl i Kongo som i Västafrika som i mitten av 2010-talet drabbades av det hittills största ebolautbrottet.
Inte bara civilbefolkningen visar misstro mot den ekonomiska fördelningen av resurser. På måndagen gick epidemiologer, smittspårare, förare och gravgrävare vid ett sjukhus utanför centralorten Bunia ut i strejk i protest mot att deras löner inte betalats ut.
Läget är med andra ord kaotiskt, och mycket allvarligt. Men det finns ljuspunkter. På måndagen meddelade forskare vid Oxfords universitet att de nu ska testa ett nytt ebolavaccin på människor. Vaccinet utvecklades på bara åtta veckor och är det första av fyra lovande vaccinkandidater som når kliniska studier. De första doserna väntas ges till 50 friska frivilliga i Storbritannien inom några veckor.
Det pågående ebolautbrottet orsakas av virusvarianten bundibugyo som först upptäcktes i Uganda för 20 år sedan. Tidigare vaccin skyddar inte mot den, och det saknas behandlingar. Symtomen är likartade, men virusens ytprotein skiljer sig genetiskt.
Den nya vaccinkandidaten bygger på samma virusvektorteknik som användes i Astra Zenecas covid-19-vaccin. Ett modifierat ofarligt virus används som bärare av ett protein från den aktuella ebolavarianten bundibugyo för att sätta i gång immunförsvaret.
Men ett nytt vaccin är ingen snabb lösning. Vaccinationerna försvåras av konflikten och den svåra situationen i de drabbade områdena. I ett första skede blir det troligen aktuellt med så kallad ringvaccinering av vårdpersonal och personer som varit i kontakt med smittade. Om smittspridning sker i ett visst område kan i stället alla invånare i en by eller ett område vaccineras.
Experter menar dock att ett nytt vaccin sannolikt inte stoppar det pågående utbrottet, utan troligen främst blir ett skydd inför framtida epidemier.