När Murre Sofrakis planterade sina första vinrankor i Klagshamn var svensk vinodling fortfarande något av ett experiment.
I dag, 25 år senare, firar vingården jubileum och vinrankorna har blivit vinstockar. I raderna av Solaris-stockarna, som kommit att bli något av en svensk nationaldruva, står några av de stockar som planterades under de första åren. Det var de första som planterades i Skandinavien. De är det enda som finns kvar från den försöksodling där hundratals sorter testades innan gården hittade rätt.
Sedan dess har svensk vinodling vuxit snabbt. Men trots att besökare i åratal har besökt svenska vingårdar har producenterna inte fått sälja sina egna viner direkt till dem.
– Kunden har kommit hit och frågat om de fått köpa en flaska. Då har vi fått säga nej, säger Murre Sofrakis och fortsätter:
– Det har inte känts bra.
Nu ser det annorlunda ut.
Sedan gårdsförsäljningen infördes 1 juli förra året kan besökare boka vinprovning, se produktionen och köpa med sig vin hem från gården.
– Vi har haft händerna bakbundna och helt plötsligt är de fria.
Förändringen märks redan, både för besökarna som får en bättre helhetsupplevelse, och på vingårdens resultatrad.
Enligt Murre Sofrakis lägger besökarna i genomsnitt omkring tusen kronor på en vinprovning, något att äta och några flaskor att ta med sig hem. Men det handlar inte bara om försäljningen och helhetsupplevelsen, utan också om värdefull återkoppling från besökarna.
– Nu får vi reda på vad kunderna faktiskt tycker. Vilka viner de gillar och vad de väljer att köpa.
Även branschorganisationen Svenskt vin bekräftar bilden – gårdsförsäljningen har varit ett lyft för branschen.
– Majoriteten av medlemmarna i vår enkät säger att gårdsförsäljningen verkligen har lyft ekonomin i verksamheten. Man kan sälja direkt från den egna anläggningen och behöver inte gå via Systembolaget, säger Karin Birch, som sitter i styrelsen i Svenskt vin och driver Åhus Vingård.
Samtidigt fortsätter arbetet ute bland stockarna för Murre Sofrakis.
Årets skörd väntar några månader bort och vädret är som vanligt ett ständigt samtalsämne.
– Det är alltid någon utmaning. Men det har inte varit många dåliga år sedan vi började.
Det är också det som gör vinodling annorlunda, menar Murre Sofrakis. Medan andra lantbrukare främst ser resultatet på kontot i anslutning till skörden, kan vinodlaren återvända till ett år långt senare.
– Vi kan öppna en flaska sjutton år efteråt och säga: ”Wow, vilket år det var”.
Så fungerar gårdsförsäljning
Drycker får endast köpas i samband med ett ”kunskapshöjande besöksarrangemang” hos tillverkaren.
Vid ett tillfälle får en person köpa: 0,7 liter sprit, 3 liter vin, 3 liter starköl och 3 liter andra jästa drycker.
Försäljning får ske mellan kl. 10 och 20.
Endast småskaliga tillverkare omfattas. Vingårdar måste odla egna druvor, andra tillverkare behöver inte producera råvaror på plats.
Lagen gäller på prov i sex år och ska sedan utvärderas.