Iran och USA har attackerat varandra under flera nätter i sträck, och nu står trafiken i Hormuzsundet åter still. Samtidigt stundar val i både USA och Israel.
Största förlorare på de senaste dagarnas utveckling är Iran, USA och världsekonomin.
Största och enda vinnare: Israels Benjamin Netanyahu.
Iran och USA enades i juni om ett 60 dagar långt samförståndsavtal. Under tiden skulle striderna upphöra och länderna förhandla fram ett permanent slut på kriget.
Halvvägs in har det skett en upptrappning som i princip sätter samförståndsavtalet ur spel, enligt historikern och Irankännaren Rouzbeh Parsi.
– Vitsen med samförståndsavtalet och de 60 dagarna var för USA och Iran att visa varandra att man står vid sitt ord. Det är inte en stege de börjat gå uppför, utan en rutschkana. Och nu har de glidit ner hela vägen i stället för att bara ta ett steg tillbaka. Det är optimistiskt att säga att de nu befinner sig på ruta ett. Vi är tillbaka på ruta noll, säger han.
Donald Trump har formellt meddelat kongressen att striderna har återupptagits, vilket ger presidentadministrationen tillåtelse att bedriva krig i regionen i 60 dagar utan kongressens godkännande.
Samtidigt har Iran stängt Hormuzsundet, vilket både USA och Iran lider av. Det är även dåliga nyheter för Asien, Europa och resten av världsekonomin.
– Vi hade en period där folk började tro att vi kanske kunde komma tillbaka till normala flöden om i bästa fall ett år. Nu kan ingen förutsäga vilka olje- och gasflöden som kommer ut, eftersom allt är uppe i luften. Den principiellt viktiga ekonomiska skillnaden jämfört med i våras är att USA:s strategiska oljereserv har minskat med 20 procent. Det har troligtvis även många andra länders, och vi är på väg in i vinterhalvåret, säger Rouzbeh Parsi.
Iran har under de senaste dagarna attackerat både fartyg i Hormuzsundet och militära mål i Jordanien, Kuwait, Bahrain och Oman. Samtidigt uppger USA:s regionala militärkommando Centcom att de har tillfogat ”kännbara skador” på Iran och dess militära styrkor.
Attackerna i regionen beskrivs som de mest omfattande på flera månader. Nu är risken för att utvecklingen fortsätter åt samma håll betydande. För att få stopp på eskaleringen behöver länderna komma till insikt om att ingen av parterna kan vinna kriget, menar Rouzbeh Parsi.
– Frågan är när båda parter inser att de behöver sätta sig ner. Men det kräver en insikt om att förhandlingar kommer att inkludera smärtsamma eftergifter – framför allt för amerikanerna, som trodde att de inte skulle behöva göra några alls. Det är det enda som kan få slut på det här, säger han.
Israel meddelade på tisdagsmorgonen att landet håller sitt första nationella val sedan Hamas attack 2023 och det efterföljande kriget, den 27 oktober i år. Premiärminister Benjamin Netanyahu är pressad och slåss för sin politiska överlevnad. Men han kan ha fått en livlina av den senaste utvecklingen i Mellanöstern.
– När det fanns signaler om ett riktigt avtal blev den israeliska politiska eliten, från höger till vänster, ursinnig och Netanyahu fick enorm kritik. De menade att det var ett stort strategiskt misstag. Om det här samförståndsavtalet nu dör i ett ”majbål” som USA och Iran själva ordnar är det en stor hjälp för honom. Han är nog den enda som utan förbehåll, rent politiskt för egen del, vinner på den här eskaleringen.
Också i USA är det valår. Höstens mellanårsval avgör vilket parti som får majoritet i kongressens båda kammare under återstoden av Trumps tid som president.
Trumps svikande opinionssiffror och Irankrigets impopularitet har ansetts öka Demokraternas chanser inför valet, men det återstår att se om de lyckas kapitalisera på de senaste dagarnas utveckling, menar USA-kännaren Andreas Utterström.
– Om Demokraterna inte hade varit ett så impotent parti där man är rädd för sin egen skugga så skulle de kunna knyta högre bensinpriser och alla svek i utrikespolitiken till alla republikaner som jämt och ständigt stöttar Trump. Men nu präglas partiet av oro och inkompetens så det är inte säkert att de kommer att lyckas.
Han tror att Trump nu främst bryr sig om sig själv vad gäller kriget. För Trumps självbild är det viktigt att kriget får ett slut som han kan framställa som en seger inför det amerikanska folket.
– Han känner säkert en press för att få slut på kriget eftersom det skulle befästa hans varumärke som en dealmaker. Mellanårsvalet tror jag inte att han egentligen bryr sig så mycket om eftersom han inte är lojal med sitt parti.