Lagen gäller för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.
Lagen om informationsplikt har av kritiker kallats för en ”angiverilag” och har bland annat mött massiv kritik från fackförbund med medlemmar på myndigheterna.
Migrationsminister Johan Forssell säger till Sveriges Radios Ekot att det inte är valfritt att följa svenska lagar i Sverige.
– Är det så att man får ett beslut om att man ska lämna landet, då måste man ju följa det, säger Forssell.
Han menar att lagen ska hjälpa polisen att verkställa utvisningar och motverka skuggsamhället, enligt TV4.
– Sedan handlar det också om Sveriges säkerhet. Vi måste veta vilka som befinner sig i landet, och vi vet att det finns personer som ibland faktiskt vill skada Sverige, säger han till kanalen.
Om en tjänsteman väljer att inte följa lagen är det en fråga för arbetsgivaren, enligt Forssell.
– Jag vill understryka att det aldrig handlar om att en enskild person på de här myndigheterna ska fatta beslut om vem som ska vara i landet.
SSR: Öppnar upp för angiverisystem
Akademikerförbundet SSR har kontinuerligt varit mycket kritiska till ”angiverilagen” genom både debattartiklar och manifestationer.
– Vi vill inte ha detta på plats överhuvudtaget. Det är ju självklart att polisen och Migrationsverket har uppdraget, det säger vi ingenting om. Men att man öppnar upp för ett angiverisystem är vi starkt negativa till, säger Heike Erkers, förbundsordförande för Akademikerförbundet SSR.
– I dag pratar vi om papperslösa, men vad väntar framöver? Det vet jag inte, säger hon.
Regeringen har motiverat informationsplikten med att de vill bekämpa skuggsamhället.
Heike Erkers menar att det snarare riskerar att få motsatt effekt.
– Vill det sig riktigt illa så riskerar det att skapa ett ännu större skuggsamhälle där människor faktiskt undviker att ta kontakt med berörda myndigheter. Men det kan ju också få en smittoeffekt att man misstror även Socialtjänsten till exempel även om de inte omfattas av det just nu, av rädsla att bli angivna såklart.
Kan påverka samarbetet med andra myndigheter
Lagen riskerar även att påverka de anställda på de berörda myndigheternas samarbete med andra myndigheter och att de som inte omfattas av lagen kommer att vara mer försiktiga med vad de berättar, enligt Erkers.
– Sen kommer det vara en stor utmaning nu framöver att se hur långtgående ansvaret är. Lagen träder ju i kraft nu, så det vet vi inte.
Hon menar att det inte ingår i grunduppdraget för myndigheten, men är samtidigt tydlig med att de inte uppmanar någon att bryta mot lagen.
– Det är upp till varje enskild tjänsteman att hantera den här frågan. Men bryter man mot lagen har man ju begått ett tjänstefel, säger hon och fortsätter:
– Vi vill verkligen inte uppmana att man gör det, utan vi behöver som fackförbund ta ansvar och driva de här frågorna på det sättet vi kan göra. Sedan är det upp till våra medlemmar, våra tjänstemän, att hantera den här frågan.
V: Vi ska inte ha angiverilagar
Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade emot förslaget om informationsplikten. Det gjorde även Socialdemokraterna och Centerpartiet som ville höja kraven för när myndigheterna behövde larma.
Vänsterpartiets migrationspolitiska talesperson Tony Haddou säger att lagen inte hör hemma i Sverige.
– Vi ska inte ha angiverilagar i Sverige. Vänsterpartiet har varit tydliga från första gången det här kom på tal, säger Haddou. Han fortsätter:
– Personalen på våra myndigheter är inte gränspolisens förlängda arm.
Han menar att man riskerar att människor, till följd av lagen, inte kommer våga söka vård och att det kan få ”livshotande konsekvenser”.
– För ett fritt öppet och demokratiskt samhälle är tilliten mellan människor och till våra myndigheter centralt. Den tilliten vill inte regeringen ha. Den tilliten förstör man just nu, när människor blir rädda helt enkelt, säger Haddou.
– Det här skapar ju bara fruktansvärda konsekvenser, livshotande konsekvenser, och fördjupar och förvärrar det så kallade skuggsamhället.