Sverigedemokraterna vill skydda den akademiska friheten från politisk detaljstyrning, skriver Patrick Reslow (SD), skolpolitisk talesperson.
Företrädare för Sveriges unga akademi undrar vad Sverigedemokraterna vill med forskning och utbildning (Aktuella frågor 10/7). Det svarar jag gärna på.
Till skillnad från vad Sveriges unga akademi antyder har Sverigedemokraterna en tydlig och konsekvent linje: svensk forskning och högre utbildning ska hålla högsta internationella kvalitet, vara till nytta för samhället och finansieras ansvarsfullt med svenska skattebetalares pengar.
Sverigedemokraterna prioriterar kvalitet framför kvantitet och sådant som är viktigt för Sverige framför ideologiskt drivna sidoprojekt.
Sveriges unga akademi ifrågasätter hur vi tänker att ökad akademisk frihet ska kunna förenas med ökat politiskt inflytande över universitet och högskolor. Men för oss finns ingen motsättning mellan de två.
Akademisk frihet innebär inte frihet från ansvar. Universitet och högskolor förvaltar betydande offentliga resurser och har därför ett ansvar gentemot det svenska samhället. Forskning ska söka ny kunskap och bidra till samhällsutvecklingen, inte präglas av ideologisk aktivism eller kortlivade akademiska trender.
Sverigedemokraterna vill skydda den akademiska friheten från politisk detaljstyrning. Samtidigt har staten ett ansvar för att skattemedel används effektivt och att utbildningarna håller hög kvalitet. Det är därför inte motsägelsefullt att vilja stärka den lärarledda undervisningen och samtidigt ställa krav på att studenter får gedigna ämneskunskaper och möter en undervisning fri från politisk indoktrinering. Flera forskare, däribland de två amerikanska socialpsykologerna Jonathan Haidt och Lee Jussim har liksom den svenska sociologen Charlotta Stern uppmärksammat riskerna med ideologisk homogenitet och bristande åsiktsmångfald inom delar av universitetsvärlden. Om sådana tendenser förekommer är det rimligt att de granskas och diskuteras öppet.
Resurser bör i högre grad koncentreras till framstående forskare och forskningsmiljöer som bedriver forskning av internationell klass. Basanslagen till lärosätena – högskolor och universitet – bör stärkas så att de får större långsiktig handlingsfrihet och blir mindre beroende av kortsiktiga externa projektbidrag. Andelen extern finansiering bör hållas på en nivå som inte undergräver lärosätenas självständighet.
Sveriges forskningspolitik måste utgå från landets långsiktiga behov.
Sverigedemokraterna vill prioritera strategiskt viktiga områden som kärnkraft, rymd, teknik och medicin, där forskning och innovation stärker landets konkurrenskraft, välstånd och säkerhet. Utbildningssystemet behöver bättre svara mot arbetsmarknadens behov, inte minst genom att utbilda fler lärare, ingenjörer och andra yrkesgrupper där kompetensbristen är stor.
Vi vill också minska den administrativa bördan i högskolesektorn, alltså den tid och de resurser som läggs på dokumentation, rapportering och andra administrativa uppgifter.
Lärosäten ska ha stor frihet att utveckla sin verksamhet, men de är inte frikopplade från det samhälle som finansierar dem. Skattebetalarna har rätt att förvänta sig hög kvalitet, god resurshushållning och tydliga resultat.
Sverigedemokraterna ser positivt på internationellt forskningsutbyte och välkomnar skickliga forskare och studenter som vill bidra till Sverige. Internationalisering är ett viktigt medel för att stärka svensk forskning, men den måste bygga på kvalitet, ömsesidighet och hänsyn till nationella intressen, inte vara ett självändamål.
Sveriges unga akademi kritiserar Sverigedemokraterna för att inte delta i valkompasser om forskningspolitik. Att det sker beror inte på att vi saknar politik på området utan på att vi bedömer att flera av dem förenklar komplexa frågor eller utgår från vinklade premisser. Vår politik när det gäller forskning och högre utbildning redovisas öppet i partiets riksdagsmotioner, budgetförslag och på vår webbplats.
Sverige behöver en forsknings- och utbildningspolitik som bygger på meritokrati – att kompetens och prestation ska avgöra – vetenskaplig kvalitet och ansvarstagande.
Målet bör inte vara att få fram så många examina som möjligt eller att öka antalet internationella samarbeten, utan att skapa forskning och utbildning som håller högsta kvalitet och stärker Sveriges utveckling.
SKRIBENTEN
Patrick Reslow (SD), skolpolitisk talesperson
Vill du också skriva på Aktuella frågor? Så här gör du.