Informationsplikten, eller angiverilagen som den har kommit att kallas, har varit en konfliktfylld fråga för Tidöpartierna. Framför allt mellan Sverigedemokraterna och Liberalerna gick åsikterna isär om huruvida det är rimligt att kräva av offentliganställda att anmäla personer de möter i arbetet som eventuellt saknar uppehållstillstånd.
Efter en mobilisering där människorättsorganisationer, lärare, läkare och andra yrkeskårer samlade namnunderskrifter under parollen ”Vi anger inte” kunde utredningen till slut landa i ett förslag i november 2024, där endast sex myndigheter omfattades av informationsplikten: Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket.
Så på måndagen trädde förslaget i kraft. Det innebär att myndigheterna numera är skyldiga att rapportera till polisen om de får information om en person som ger dem ”anledning att anta” att denne inte har rätt att vistas i Sverige. Lagen innefattar även viss sidoinformation – det vill säga uppgifter som saknar relevans för ärendet, men som tjänstemän råkar få reda på, till exempel i ett informellt samtal.
Angiverilagen riskerar att försämra tilliten till myndigheter och underblåsa det skuggsamhälle som det var sagt att den skulle motverka. Och även om vården är undantagen blir den indirekt indragen; om en kvinna som saknar uppehållstillstånd föder ett barn registreras detta hos Skatteverket.
”Rent principiellt tycker vi också att man öppnar upp Pandoras ask för ett angiverisamhälle”, säger Heike Erkers, ordförande för Akademikerförbundet SSR, till Ekot (13/7).
Migrationsminister Johan Forssell kallar kritiken för ”struntprat” och anklagar dem som invänder mot lagen för att förneka problemen med skuggsamhället.
”Är det så att man får ett beslut om att man ska lämna landet, då måste man ju följa det. Det är ju inte valfritt att följa svenska lagar i Sverige”, säger han till Ekot.
Som att alla som invänder mot rättsosäkra lagar inte samtidigt kan tycka att lagar ska följas och skuggsamhället bekämpas.
Invändningarna handlar ju om ifall det verkligen ska vara arbetsförmedlarens, skattejuristens eller försäkringshandläggarens uppgift att hjälpa till med att leta reda på dessa människor.
När lagen nu trätt i kraft slipper trots allt lärarna och sjuksköterskorna. Alltid något – en sista pyrrhusseger för den tidigare L-ledaren Johan Pehrson som lyckades förhandla fram undantagen innan han avgick några månader senare.
Inte heller Sverigedemokraterna lär känna sig särskilt nöjda med lagen, sådan den nu blev – en blek skugga av den undantagslösa angiveriplikt för alla offentliganställda som SD-ledaren Jimmie Åkesson ursprungligen krävde.