Mossen och skogspartiet ligger som en ö omgivna av åkermark i utkanten av Lunds kommun. Vid en oansenlig parkering med två platser står informationsskylten om naturreservatet. Besökarna är inte många.
– Det är en kontrast med sockerbetor och vete på fälten, och så detta, säger Pernilla Olsson naturskyddshandläggare på Länsstyrelsen.
I skogen, inte långt från vägen mellan Lund och Kävlinge är det svalt och fuktigt. Löven susar, svarthättor kvittrar och marken är sumpig.
– Vi vill ha det blött här. Alla organismer som behöver fukt har haft det kärvt i år.
Alm, ask och klibbal dominerar bland träden norr om Hobybäcken. Detta kallas svämlövskog av den enkla anledningen att den svämmar över ibland.
Hundratals meter spång är en förutsättning för att besökare ska kunna ta sig fram. Det kräver också mer underhåll eftersom träet ruttnar snabbare i den fuktiga miljön.
Naturreservatet domineras av betesmark. Här finns allt från svämlövskog och rikkärr med kalkrik myrmark, till en dalgång där Stångbybäcken slingrar sig fram.
Länsstyrelsen har tecknat nya avtal med markägare i naturreservatet, som får ekonomisk intrångsersättning.
– Det är 47 markägare och det är exceptionellt många för en yta av denna storleken, säger Pernilla Olsson.
Förklaringen är att det varit en torvmosse och många äger små remsor mark. Torvbrytning pågick in på 1900-talet och följdes av bete och slåtter. Sedan växte kärr och ängar igen och bildade det område som är hem för så många sällsynta arter.
– Botaniskt intresserade har känt till det här området. För allmänheten är det inte lika välkänt.
Här trivs till exempel den lilla gulgröna orkidén gulyxne och honungsblomster, en späd orkidé som doftar starkt av honung. Båda behöver fuktig mark.
– Det är en unik flora och här finns också snäckor som kräver kalk för att bilda skal.
Det rör sig om de två sällsynta arterna kärrpuppsnäcka och smalgrynsnäcka.
När reservatet uppgraderas handlar det främst om att man inte får sprida växtnäringsmedel eller bekämpningsmedel. Skogen ska sköta sig själv och död ved lämnas kvar.
– Vi ska låta skogen utvecklas och endast fokusera på naturvärden. Vi låter naturen ha sin gång men kan göra vissa insatser för att gynna ädellövträd och klibbal
Helt utan skötsel blir det ändå inte. Rikkärr behöver slås en gång om året, för att inte växa igen och för att gynna floran. Utöver slåtter räcker det med betande boskap för att hålla gräsmarkerna öppna.
Naturreservatet Stångby mosse
Har varit naturreservat sedan 1981 och är numera ett Natura 2000-område i behov av starkare skydd. Bland annat förbjuds avverkning, liksom tillförsel av växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. Arter som inte har sin naturliga utbredning i området ska bekämpas.
Inbäddat innehåll