Fyra eller tio dagar – som mest två veckor. Vladimir Putin var övertygad om att Ukraina skulle falla fort och hårt vårvintern 2022. På bara några dagar skulle Ryssland ockupera sitt västra grannland, fängsla och avrätta det dåvarande politiska ledarskapet och med det påbörja en ny tideräkning.
Fyra år senare har nästan en halv miljon ryska soldater dött och ytterligare en miljon försvunnit eller sårats. Det visar en ny studie från den välrenommerade amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies. Ryska förluster i Ukraina är i skrivande stund fyra gånger så stora som alla amerikanska förluster i alla krig sedan andra världskriget – tillsammans. Tidigare gick det två eller tre ryska förluster på en ukrainsk, nu är siffran åtta ryska soldater på en ukrainsk.
”Vladimir Putin drar sig inte för att utöka attacker mot civila mål när det passar det ryska krigets logik.”
Utvecklingen beror framför allt på nya framgångar i den ukrainska drönarkrigföringen. Ukraina har lyckats upprätta en frontlinje som är så tätt bevakad av drönare att det nästan är omöjligt för ryska trupper att ta sig in där. Och på kort tid har nya modeller tagits fram med betydligt längre räckvidd som når långt bakom de ryska försvarslinjerna.
Det andra skälet till att det dör många ryska soldater är den ryska krigföringen. Trots den ukrainska utvecklingen fortsätter Ryssland att kommendera in soldater i den så kallade “dödliga zonen” där risken att dö är hög. Historiska paralleller finns till andra världskriget när Röda armén på ett utstuderat sätt lät skjuta de egna soldaterna genom särskilda spärrförband.
Den amerikanska studien visar att det under samma period dött uppemot 150.000 ukrainska soldater och FN räknar till över 16.000 civila dödsfall. Bakom alla dessa siffror finns människor av kött och blod, som en tidig morgon för snart två år sedan när Yevhenia och hennes tre döttrar dödades i hemmet och lämnade efter sig pappan Yaroslav. Eller som i februari i år när en annan familj med tre små barn – alla under tre år – dödades i en attack. Den gången överlevde bara den höggravida mamman, Olha.
Det har nu gått 1.602 dagar sedan den fullskaliga invasionen. Under dessa dagar har vi kastats mellan hopp och förtvivlan. Men just nu ser läget alltså bättre ut för Ukraina.
Under våren har Ryssland tappat mark och fler ryska soldater dör än som rekryteras in. De ukrainska attackerna mot ryska militära och ekonomiska mål ökar i landet. Offensiven mot den ockuperade halvön Krim fortsätter där Ukraina på bara fyra dagar har träffat 28 ryska fartyg i Svarta havet och strypt en betydande del av den ryska logistiken.
Läget inne i Ryssland har samtidigt försämrats under 2026. Vanliga ryssar har sett höjda priser på livsmedel, skattehöjningar och bränslebrist. Stadsbor i Moskva och Sankt Petersburg vaknar allt oftare till svarta moln från oljebränder.
Ingen vet om den senaste tidens utveckling är början på slutet, eller hur kriget en dag kommer att sluta. Däremot vet vi att Vladimir Putin inte drar sig för att utöka attacker mot civila mål när det passar det ryska krigets logik och att han vid flera tillfällen under kriget har hotat med kärnvapen. Europa, USA och Nato måste därför förbereda sig på en snabb rysk eskalering, precis som DI rapporterade om i torsdags (9/7).
USA har de senaste veckorna visat ett bättre ledarskap. Donald Trump både lovordade Ukraina under Nato-toppmötet i Ankara och utfärdade flera löften om ökat amerikanskt stöd. Särskilt viktigt var välsignelsen om att få fortsätta attackerna inne i Ryssland, beskedet om nya robotar till luftvärnssystemet Patriot och löftet om att i framtiden få producera egna.
Europas stöd till Ukraina är starkt, både militärt, politiskt och ekonomiskt. Men mer kan och måste göras.
Det handlar om att förlänga och förstärka fronten – från södra Ukraina till norra Norge – mot Ryssland. Det vill säga, säkerställa att Ukraina har de vapen som krävs samtidigt som vi säkerställer att den övriga försvarslinjen håller. Polen stärker nu sin gräns mot Ryssland och Belarus med fysiska hinder men det finns ett par tusen kilometer till. Det räcker inte heller med fysiska hinder, en annan akut uppgift är att bygga upp ett trovärdigt luftvärn och drönarförsvar.
En förstärkt försvarslinje består också av ekonomiska och juridiska sanktioner mot Ryssland. EU importerar fortfarande rysk olja och gas, och dessutom visar nya siffror att gasimporten kraftigt ökade första halvåret i år. Avbryt det och hitta en EU-gemensam lösning. Här finns nya möjligheter efter maktskiftet i Ungern.
Momentum är sällsynta i krig men nu har Ukraina ett. Europa måste vara redo på att allt kan hända.