Nu införs medborgarskapsprovet – så kan frågorna se ut
Vilken titel har Sveriges statschef och hur fungerar yttrandefriheten? I augusti skriver 1 000 personer det första medborgarskapsprovet i samhällskunskap – en del av de skärpta kraven för svenskt medborgarskap.
Universitets- och högskolerådet (UHR) har kommit med exempel på hur frågorna kan se ut. DN ställde några av dem till svenskar i Göteborg.
Den 6 juni infördes skärpta krav för medborgarskap i Sverige.
Den som är mellan 16 och 66 år och ansöker om svenskt medborgarskap måste nu visa kunskaper både i svenska språket och om det svenska samhället.
Den 15 augusti hålls det första provtillfället för tusen personer i Stockholm.
Anmälan till det första provtillfället blev fulltecknat på tre veckor. Just nu finns det inga fler datum inbokade, men enligt Andreas Sandberg, ansvarig för medborgarskapsprovet på Universitets- och högskolerådet, UHR, är målet att det ska kunna göras även i andra delar av Sverige framöver.
– Vi är medvetna om att vi behöver skala upp under de kommande åren, säger han.
Regeringen har angett vilka områden provet ska gälla, utifrån det har provfrågorna tagits fram i samarbete med Göteborgs universitet.
Provet motsvarar kunskap i årskurs 9 och på UHR:s hemsida finns ett instuderingsmaterial för den som vill öva.
– Det rekommenderar jag alla som ska göra provet, säger Andreas Sandberg.
Medborgarskapsprov finns redan i flera länder, bland annat i Danmark och Norge. Även Finland har beslutat att införa ett medborgarskapsprov från och med 2027. I Sverige har universitet och högskolor hittills ställt sig kritiska och menar att det saknas vetenskapligt stöd för att medborgarskapsprovet ska förbättra integrationen.
Jonas Granfeldt, professor i fransk språkvetenskap vid Lunds universitet, har organiserat seminarier på temat och fungerat som samtalsledare. Han pekar på svårigheten att koppla språktester till integration och säger att man i de många EU-länder som har språkkrav i sina medborgarskapsprov inte kunnat härleda det till några tydliga effekter på integrationen.
Granfeldt anser att frågan är mer komplex än många politiker vill göra gällande.
– Om vi verkligen vill veta hur det ligger till kan vi förbättra kunskapsläget, men det skulle kräva stora satsningar på forskningen, säger han och tycker att det är något som politikerna borde ha gjort innan man sjösatte medborgarskapsprovet.
Stockholms universitet och Göteborgs universitet fick under 2025 i uppdrag av regeringen att utveckla delproven, vilket väckte protester. I en intervju med DN menade Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson bland annat att det ligger långt utanför universitetens uppdrag.
– I högskolelagen står att vi ska bedriva forskning och undervisning. Så att utforma ett medborgarskapsprov har ingen bäring på vår verksamhet, det är ett rent politiskt uppdrag som universiteten inte ska hålla på med, sade han i intervjun.
En annan kritik som framförts är tidsramen. Delprovet i svenska språket har försenats och ska enligt regeringen vara klart senast den 1 oktober 2027.
Enligt Stockholms universitet, är det dock för kort tid för att ta fram ett kvalitetssäkrat prov, vilket Sveriges radio rapporterade nyligen.
Men det finns också andra sätt att uppfylla kunskapskraven. Den som redan har ett godkänt betyg i samhällskunskap eller svenska från grundskolan eller gymnasiet kan använda det. Även vissa utbildningar inom komvux, SFI och folkhögskolan kan uppfylla kraven.
Hur många rätt som krävs för att bli godkänd i samhällskunskapsdelen ska enligt UHR bestämmas först efter provtillfället i augusti.
UHR har släppt exempel på hur frågorna kan se ut. Det handlar om allt från Sveriges lagar och rättssystem till välfärd och vardagsliv.
DN ställde några av frågorna till svenskar i Göteborg.
Titeln på Sveriges statschef var en av de frågor som vållade huvudbry i frågeenkäten. Inte heller vilket land som fram till 1809 var en del av Sverige visade sig vara klart för alla.
Däremot svarade alla tillfrågade rätt på frågan om vilken som är den offentliga sektorns främsta uppgift.
Maria Boström, 78, sjuksköterska
Tre rätt av fem möjliga.
– Det var inte så lätt, men jag tror att det är viktigare att kunna svenska språket än att veta vem som är statschef i landet. I mitt jobb inom vården ser jag hur viktigt det är att man kan kommunicera med patienterna.
Lovisa Struthers, 38, arkitekt
Fick också tre rätt av fem.
– Det var lite knepiga frågor, men jag borde ha klarat vem som är statschef. Jag håller med om att språket är viktigast att lära sig. Min man kommer från Skottland, så jag vet hur viktigt det är om man vill komma in i det svenska samhället.
Mikael Hammar, 34, projektledare, och Gunnar Hammar, 36, sjuksköterska
Svarade fel på varsin fråga, statschefen respektive landet.
Gunnar, som arbetat i Norge, tycker det är bra med medborgarskapstest, men anser att Sverige också borde pröva den norska modellen med spridd bosättning, där nyanlända placeras i olika delar av landet.
– Det tror jag är ett bra sätt att motverka segregation, säger han.
Jonathan Gärtner, 36, regionutvecklare
Klarade alla fem frågorna.
– Gud, va skönt, då får jag stanna i landet, skämtar han. Jag tycker att det var ganska lätt, men om jag skulle försöka bli medborgare i Tyskland till exempel och svara på motsvarande frågor tror jag inte att jag klarat det.
Sedan den 6 juni krävs godkänt prov i samhällskunskap och svenska för svenskt medborgarskap. Kravet gäller för sökande mellan 16 och 66 år.
Provet i samhällskunskap, som tagits fram av Universitets- och högskolerådet (UHR), består av cirka 60 flervalsfrågor.
Det första provtillfället hålls i Stockholm i augusti för 1 000 personer och är kostnadsfritt. Därefter blir den ordinarie lagstadgade avgiften 2 000 kronor.
Just nu väntar över 100 000 personer på besked om sitt medborgarskap.
Källa: Migrationsverket, Universitets- och högskolerådet