Allt fler unga tar med sig kamera och kikare och ger sig ut för att fågelskåda. Siffror från Sveriges nationella fågelförening Birdlife Sverige visar att antalet ungdomar som blir nya medlemmar ökar.
– Det vi ser är att det bildas fler ungdomsgrupper, bland annat på universitet, säger Birdlife Sveriges generalsekreterare Stina Rigbäck, och nämner Linnéuniversitetets fågelklubb Starpatrullen.
– Även programverksamheten för ungdomar ökar i de ornitologiska föreningarna, bland annat i Stockholm, tillägger hon.
Ringmärkning en höjdpunkt
Törnskata, tordmule, skärsnäppa och gråsiska.
De är bara några av alla fåglar som den engagerade skådaren, 17-åriga Maya Eriksson, fått syn på ute på fågelskådning.
Hennes fågelintresse växte fram efter att hon under 2023 började fotografera.
Maya är förutom i Birdlife Sveriges ungdomskommitté också aktiv i Skånes ornitologiska förenings (Skof) ungdomsgrupp – där hon har en ledande roll. Hon är bland annat med och leder den årliga ringmärkningskursen. Där fångar de in vilda fåglar, sätter en liten individuell ring runt benen på dem för att kunna identifiera dem senare. Det ger kunskap om deras överlevnad, häckning, flyttvägar och ålder med mera.
Populära exkursioner
Skofs ungdomsgäng växer. I dagsläget är det cirka 90 medlemmar där många av dem ses regelbundet för att gå på exkursioner. Det gemensamma huvudintresset är fågelskådning men organisationen har även breddat sig och genomför aktiviteter som att leta paddor, eller fladdermöss.
Exkursionerna leds av gymnasieläraren Ola Svensson som arbetar ideellt med ungdomsverksamheten. Han ser ett tydligt värde i att engagera sig så pass mycket i ungdomarna.
– Det är många som undrar hur jag orkar lägga ner den här tiden, men det är så otroligt roligt att vara ute med dem. Det ger så mycket tillbaka att se när de får lära sig, och får se roliga fåglar på nära håll.
Ola upplever ett ökat intresse. På ringmärkningskurserna finns det åtta platser och de blir fyllda direkt. En vanlig fågelexkursion är de mellan fem och 15 deltagare.
– Det är ett enormt intresse för de här aktiviteterna. De handlar också om att komma ut i naturen, hänga och grilla.
Albert, 12: ”Riktigt fin exkursion”
Även Maya ser ett tydligt uppsving hos unga. Hon sitter i Birdlife Sveriges ungdomsskådarkommitté sedan början av 2025 och hon har sett en betydlig ökning av så kallade ungdomsskådare.
– Det är runt tre gånger fler än vad det var när jag startade.
En annan dedikerad fågelskådare och deltagare i Skof är 12-årige Albert. Han fascineras av fåglarnas förmåga att klara av så långa flygningar och blir betagen av deras många färger.
Han berättar om ett favoritminne från en exkursion som blev en upplevelse utöver det vanliga.
– Vi åkte ut till ett ställe utanför Helsingborg för att leta amerikansk sjöorre. Sedan åkte vi vidare och såg mandarinand och kungsfiskare.
– Vissa fick se sjöorren, den var svår att se, men alla fick se mandarinand och kungsfiskare. Det var en riktigt, riktigt fin exkursion, säger Albert.
Han gillar ringmärkning skarpt, hur man kan titta på fåglarnas ålder och hur de rör sig.
– Man får komma så nära fåglarna och inser hur mycket man kan lära sig av dem. Det är supercoolt.
Sammanhanget med Ola och gruppen har haft stor betydelse för Albert. Han säger att han får träffa andra unga som har samma intresse, vilket kan vara svårt att hitta annars.
– Särskilt inom ett sådant smalt område. Jag hade inte träffat dem eftersom de bor utspritt var som helst i Skåne.
Klimatförändringar central fråga
För fågelskådare och naturälskare är frågor rörande klimatet och miljön viktiga. En central del i föreningarna är att arbeta för fågelskydd och skydd för naturen.
Albert försöker alltid panta och återvinna och sprida kunskap till sina jämnåriga. Han upplever att frågan är alldeles för underprioriterad i skolan.
– Det är viktigt att vi tar hand om vår natur. Fortsätter vi så här har vi inte någon kvar snart.
Maya Eriksson är bekymrad över hur klimatförändringarna påverkar fåglarna. Det är inte ovanligt att de numera kommer fram redan i februari, till skillnad från tidigare då det snarare var april–maj. När det sedan fryser till igen finns risken att de inte hittar någon mat och därmed inte klarar sig vilket leder till att populationerna går ner.
– Det behövs göras någonting, det kan inte pågå som det gör nu.
Hon brinner främst för att göra skillnad för fåglarna. Tillsammans med Ola Svensson har hon hand om Skofs tidskrift som hon utvecklar för att ge motivation åt andra att engagera sig.
– Jag gör det för att inspirera andra att i framtiden kanske kunna hjälpa fåglarna.