Det här är en text från SvD Ledare. Ledarredaktionen är partipolitiskt oavhängig med beteckningen obunden moderat.
Det ligger i alla elektrikers intresse att inga 14-åriga mördare sätts i fängelse. Landets lokalvårdare bryr sig också mycket om att gängkriminella tonåringar ska låsas in på statens institutionsstyrelses boenden (Sis-hem) på obestämd tid, snarare än att avtjäna ett tidsbegränsat straff på en för barn och ungdomar anpassad avdelning i ett fängelse.
Åtminstone har fackförbunden som företräder dessa yrkesgrupper skrivit under ett upprop i Aftonbladet som motsätter sig regeringens uppdaterade förslag om en sänkt straffbarhetsålder.
Nyligen reviderade regeringen sitt förslag om en sänkt straffbarhetsålder från 13 år. Eftersom man insåg att det saknades majoritet i riksdagen valde man att höja budet med ett år för att matcha Socialdemokraternas föreslagna straffmyndighet, det vill säga 14 år.
Man kan tänka sig att socialdemokratiska tjänstemän inte direkt jublade över tilltaget.
Oppositionspartiet har nämligen försökt – och lyckats förvånansvärt väl – att både matcha Tidöregeringens kriminalpolitik, men också kritisera den så fort de märkt att väljarvindarna går åt ett annat håll. En gynnsam position, för det mesta. När regeringen i stället går Socialdemokraternas förslag till mötes tvingas oppositionspartiet också att rösta med regeringen i en fråga de försökt positionera sig mot.
Vad ska då de stackars socialdemokratiska företrädarna ta sig till, när de inte själva kan ondgöra sig över den stora stygga högerns politik?
Det blir klurigt för dem att förklara för väljarna varför det är förskräckligt med 13-åringar i fängelse, men helt oproblematiskt om mördaren bara har hunnit påbörja åttonde klass.
Vad ska då de stackars socialdemokratiska företrädarna ta sig till, när de inte själva kan ondgöra sig över den stora stygga högerns politik? Jo, det gamla arbetarpartiet har alltid fackrörelsen att samarbeta med.
Traditionella frågor för fackförbunden att engagera sig i brukar vara ämnen som karensavdrag, pensioner och arbetstidsförkortning. Men nu finns alltså också ett nyfunnet intresse för rättspolitik. Vilka andra frågor kommer vi se fackförbunden kampanja för i valrörelsen? Kanske väntar ett plötsligt engagemang för de nya reglerna kring Attefallshus, eller varför inte detaljerade debattinlägg om strandskyddet?
Det är svårt att se hur fackens engagemang i frågan om sänkt straffbarhetsålder stärker deras medlemmars villkor. Däremot är det mycket tydligt vilket parti det ska gynna.