Långa betaltider är inget nytt problem. Tvärtom har svenska små och medelstora företag under många år beskrivit hur stora kunder använder sina leverantörer som en billig finansieringskälla. Kapital som borde användas till investeringar, innovation och nyanställningar används i stället som räntefri finansiering av större företags verksamhet.
Tidigare S-ledda regeringar tog flera initiativ för att komma åt problemen. Vi tillsatte en utredning om utvecklingen av betaltiderna, tog initiativ till en uppförandekod tillsammans med näringslivet och införde krav på att större företag öppet ska redovisa sina betalningstider.
Ambitionen var att öka transparensen och skapa starkare incitament för stora företag att korta sina betaltider och därmed förbättra villkoren för små och medelstora leverantörer. De reformerna var viktiga. Men utvecklingen visar att mer måste göras. Alltför många stora företag tillämpar fortfarande betaltider långt över 30 dagar eller betalar sina fakturor för sent.
Dagens Industri rapporterade 2024 att de tio största bolagen på Stockholmsbörsen hade en genomsnittlig betaltid på 66 dagar, medan de tio minsta låg på 37 dagar. De största bolagen hade dessutom leverantörsskulder på 520 miljarder kronor under tredje kvartalet 2024. Statistik från 2025 visar att tre av fyra stora företag har genomsnittliga betalningstider som överstiger 30 dagar. Det visar tydligt hur marknadsmakt används för att vältra över finansieringskostnader på mindre aktörer.
EU-kommissionen har föreslagit en skärpt lagstiftning med 30 dagars betaltid som huvudregel, för att motverka att stora företag vältrar över sin finansieringsbörda på mindre leverantörer. Det vore en rimlig åtgärd för att skapa rättvisa spelregler för företag i EU, så att företagen på den inre marknaden kan konkurrera på lika villkor.
Mot den bakgrunden är det svårt att förstå att den svenska regeringen valt att motarbeta EU:s arbete med kortare betaltider. Tidö-regeringen talar gärna om behovet av regelförenklingar för små- och medelstora företag. Men när det väl kommer till kritan och dessa företag efterfrågar tydliga spelregler som skyddar dem mot att stora företag missbrukar sin dominerande ställning säger regeringen nej. Konsekvensen blir sämre möjligheter för företagen att växa och därmed färre jobb. Det är orimligt och skadligt för vår konkurrenskraft.
Därför ger vi socialdemokrater ett tydligt besked till Sveriges företagare inför nästa mandatperiod: om vi får väljarnas förtroende efter nästa val kommer Sverige att stödja arbetet för kortare betaltider i EU. Det är helt enkelt dags att ta Sveriges små och medelstora företag på allvar.
Små och medelstora företag ska kunna lita på att de får betalt i tid. Det stärker deras likviditet, deras investeringsförmåga och i förlängningen Sveriges konkurrenskraft.
Mikael Damberg, ekonomisk-politisk talesperson (S)
Fredrik Olovsson, närings- och energipolitisk talesperson (S)