Stängda förskolor, boende som flyr sina hem, folk som demonstrerar och en regering som har planerat in ett krismöte efter sommaren. Det är bara några konsekvenser av ekprocessionsspinnarens snabba spridning i Danmark.
Årets larvangrepp rapporterades först i Odense kommun, där det fullkomligt ”exploderat” av larver. Sedan dess har larven synts till i en rad olika kommuner, och till den grad att förberedelser inletts på flera platser för att kunna bekämpa ett eventuellt larvangrepp.
Sveriges lantbruksuniversitet uppger att ekprocessionsspinnaren kan bli mellan tre och fyra centimeter lång. Trots sin ringa storlek kan den bygga bon som är upp till en meter långa.
– När den blir runt en centimeter lång börjar den producera de här håren som är farliga. Den har två typer av hår: dels de lite längre hårstråna som man ser tydligt och sedan är det korta mikroskopiska hårstrån som har små hullingar och de innehåller dessutom ett gift som människor och djur reagerar på, säger Christer Björkman, professor i skogsentomologi vid SLU.
Larven är ursprungligen från södra Europa, men till följd av klimatförändringar har den kunnat anpassa sig till de mer nordliga breddgraderna. På senare år har den exempelvis blivit vanligt förekommande i Nederländerna och Tyskland.
– Det som är lite intressant är att den har kommit till Odense och Danmark. Det tror man beror på att man importerat ekar från Tyskland som hade ägg i sig, säger Christer Björkman.
Enligt Björkman är det just importen av ekar som har påskyndat spridningsprocessen även i övriga Europa. Han berättar att det är relativt enkelt att upptäcka larverna när de är fullt vuxna.
– Men det som är utmaningen, och där man egentligen skulle behöva göra en insats, är att upptäcka äggen tidigt. De sitter fastklistrade på antingen stammen eller grenar och kan se ut lite som skrovlig bark, säger Björkman.
Björkman uppger att det är svårt att förutspå hur en eventuell etablering av ekprocessionsspinnaren i Sverige skulle gå till. Han framför samtidigt att risken inte minskar när städer köper in mer fullvuxna träd vid byggen av alléer och liknande.
– Och då är chansen ännu större för att det ska finnas någonting på dem och det blir även svårare att upptäcka äggen om träden är större.
Det finns inga tydliga bekämpningsmetoder mot ”larven från helvetet”. Två alternativa metoder som Björkman framhäver är antingen att använda en form av dammsugare till att suga bort äggen. Den andra är att plocka bort dem maskinellt.
– Men det innebär att man rör upp väldigt mycket hår. Och det vill man inte utsätta någon människa för, oavsett hur mycket skyddskläder de har på sig.
”Larven från helvetet” är en så kallad utbrottsart. Med det menas att den under några år kan etablera sig på en plats för att sedan försvinna och därefter hitta tillbaka till samma plats igen. En annan larv som är en ”utbrottsart” är tallprocessionsspinnaren som sedan flera år finns på Gotland. Likt ekprocessionsspinnaren i Odense har den fått gotlänningar att lämna hemmen.
– Det är svårt att förutsäga exakt när de får de här utbrotten och blir jättevanliga: Man kan inte planera inför det, utan man får bara konstatera att det sker.