– I många av våra utredningar har vi ibland svårt att komma i mål. Vi tror att vi kommer att kunna minska mörkertalet i våldet som sker, säger Verner Viking på polisen.
Den nya lagen om psykiskt våld trädde i kraft den 1 juli.
Lagen innebär att den person som vid upprepade tillfällen kränker eller skadar någon över tid riskerar ett fängelsestraff i upp till fyra år.
Till skillnad från andra lagar skiljer sig denna genom att det inte alltid är helt och hållet tydligt när ett brott skett. En händelse kanske inte utgör brott när den utförs en gång, utan i stället återkommande.
”Fler gärningar straffbara”
Verner Viking, biträdande sektionschef för brott i nära relation vid polisområde Nord, säger att lagen sannolikt kommer att innebära fler anmälningar. Polisen vill med den nya lagen komma åt det som tidigare precis legat utanför vad som varit straffbart – vilket ska leda till att minska mörkertalet, säger han.
– Olaga hot, olaga tvång och övervakning har vi sedan tidigare men här breddar man så att fler gärningar kan bli straffbara, i huvudsak om det sker upprepat.
Det psykiska våldet är ett samhällsproblem och är ofta en del av våld i nära relationer samt mäns våld mot kvinnor. Den nya lagen är dock tänkt att nå ut till fler.
– Det kan handla om unga personers relationer som kanske inte har varit tillsammans länge. Det kan vara på arbetsplatser, i idrottsklubbar och i skolor.
Utmaningarna
Det finns också utmaningar med det nya regelverket, enligt Viking.
– Polisen har begränsat med resurser och framför allt gällande relationsdelarna. Vi har ett högt tryck redan som det är.
Till en början finns det heller ingen tydlig rättspraxis. Det återstår därmed för polisen att se hur åklagarna och domstolen i slutändan kommer att bedöma, tillägger han.
Lagen är teknikneutral vilket innebär att polisen kommer att använda telefoner, chattar, bilder och filmer med mera för att samla bevis.
Fakta: Nya lagen om psykiskt våld
Den nya lagen om psykiskt våld syftar till att bredda begreppen och göra så att fler gärningar blir straffbara. Polisen ska på så sätt komma åt det som tidigare legat utanför vad som varit straffbart. Bland dessa gärningar finns otillbörligt hot, otillbörligt tvång, otillbörlig övervakning, upprepat utsätta någon för kränkningar i form av nedsättande uttalande eller förödmjukande beteende.
Lagen trädde i kraft den 1 juli och den som gör sig skyldig till brott riskerar fängelse i allt från en månad upp till fyra år. I de fall med kränkningar som skett oftare och över längre tid blir straffet högre.
Brottet är ett så kallat artbrott, vilket innebär att fängelse ska vara förstahandsvalet när straffet bestäms.
Källa: Regeringskansliet