Svampar ska rena 40 000 ton giftiga miljöföroreningar
Svampen "äter" syratjäran
・Uppdaterad:
På ett industriområde utanför Nynäshamn ligger 40 000 ton syratjära – en restprodukt från oljeproduktion på 1950-talet.
Nu renas materialet av svampar i ett projekt, det första i sitt slag.
– Man kan nästan säga att svamparna äter den här syratjäran, säger Magnus Ivarsson, forskare och grundare av Mycomine.
Det farliga avfallet på industriområdet ser ut som smutsigt grus blandat med blobbar av svart lava. Det går inte att gå på marken - den är sank och man kan sjunka ner.
– Många av de här polyaromatiska kolvätena är cancerogena. De tillhör de värre miljögifterna skulle man kunna säga, säger Magnus Ivarsson, forskare och grundare av Mycomine.
En kamp mot klockan
Nynäs har 20 år på sig att rena alla föroreningarna. Det har en miljödom slagit fast.
– Vi ska säkerställa att marken är i sådant skick att den går att använda till andra saker än som en deponi, säger Peter Eriksson, ingenjörschef på Nynäs.
Svampen "äter" syratjäran
En del av syratjäran har Nynäs börjat bränna upp, men det leder till koldioxidutsläpp. Därför testas nu svampalternativet.
Det handlar förstås inte om kantareller, utan det är en sorts svamp som växer i vätska. Den hälls i tankar och blandas med syratjäran.
– Svamparna neutraliserar det farliga i syraslammet och gör om det till någonting rent, förklarar Magnus Ivarsson.
Blir till jordförbättringsmedel
Slutprodukten blir biokol, som man kan använda vid odling.
– Det är som gödsel kan man säga. Det är material som vi gör för att öka volymerna inom jordbruket, säger Magnus Ivarsson.
Fullständig nedbrytning
Tester har visat att nästan 100 procent av materialet ner utan att det blir några koldioxidutsläpp. På sikt hoppas man också kunna rena andra föroreningar, som PFAS.
Finns det ingenting negativt med den här metoden?
– Det kostar naturligtvis ganska mycket pengar att hålla på med det här. Men samtidigt ska vi komma ihåg att det här är en miljöskuld som vi måste ta hand om så att vi får göra vårt bästa för att ta hand om den förorening vi har orsakat en gång i tiden, svarar Peter Eriksson.