DN Debatt. ”När USA nu vänt frihandeln ryggen kan Sverige ta täten”
DN DEBATT.
När USA drar sig undan från den fria handeln får Europa inte hamna i knäet på Kina. Sverige bör driva på för ett närmare samarbete mellan EU och demokratierna runt Stilla havet. Det handlar inte bara om export och tullar, utan om vem som ska sätta reglerna i världsekonomin, skriver Gunnar Hökmark, ordförande för tankesmedjan Frivärld och tidigare M-topp.
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Det är nu dags för Sverige att ställa sig i täten för ett europeiskt handelsinitiativ som kan binda samman den fria världens ekonomier till ett stort gemensamt handelsområde. När USA krymper sig måste Europa sträcka sig – för sin egen skull och för möjligheten att ge ny kraft åt en världsordning byggd på frihandel och demokratins värderingar.
Globaliseringen gav från slutet av 1980-talet världen en unikt snabb ekonomisk tillväxt. Fattigdomen har kunnat bekämpas och är i dag inte längre ett självklart tillstånd, utan snarare en allt mindre kvardröjande verklighet i de delar av världen som genom diktaturer och grovt förtryck har ställts utanför den globala ekonomin.
Det återstår mycket att göra, men resultaten visar att det är möjligt att besegra fattigdomen. Handeln växte, investeringar korsade gränser och den teknologiska utvecklingen band samman ekonomier. Därmed skapades också en starkare grund för den fria världens länder.
Det som under drygt fyra årtionden var självklart är emellertid i dag inte längre det. USA, som dragit stor nytta av globaliseringen och den fria handeln, har kommit att betrakta frihandel som ett hot och ser sina handelsrelationer som ett vapen mot vänner och allierade. Samtidigt är det uppenbart att Kina, med diktaturens logik, använder handel och ekonomi för att bygga en global maktposition som utgör ett djupgående hot mot demokratiska länder och mot demokratin som överordnad idé.
Svaret på den amerikanska handelspolitiken får därför inte bli ett ökat beroende av Kina. Tvärtom måste vi agera i medvetenhet om att Kinas frihandel inte är fri handel och därför inte bara är ett viktigt inslag i den globala ekonomin, utan också kan användas som ett vapen mot öppna marknadsekonomier. Den fria världens demokratier måste därför utveckla en styrka och en gemenskap som Kina tvingas förhålla sig till.
Sverige kan i denna nya verklighet bli en ledande kraft inom EU i arbetet för en ny internationell ordning grundad på frihandelns principer. EU bör ta initiativ till ett djupare samarbete med frihandelspakten CPTPP (Comprehensive and progressive agreement for trans-pacific partnership).
CPTPP omfattar i dag några av världens mest dynamiska ekonomier runt Stilla havet – från Japan och Kanada till Australien, Vietnam och Singapore. Samtidigt är EU världens största integrerade marknad. Tillsammans skulle dessa ekonomier representera en dominerande del av världsekonomin, den globala teknologiska utvecklingen och det internationella finansiella systemet.
Målet för ett sådant europeiskt initiativ måste vara att skapa världens största sammanhängande område för frihandel, investeringar, innovation och rättsstat. Det handlar inte bara om tullar och export. Det handlar om den ekonomiska världsordning som ska prägla 2000-talet.
Redan i dag finns omfattande frihandelsavtal mellan EU och flera CPTPP-länder. Men dessa avtal är splittrade och saknar den strategiska helhet som dagens värld kräver. Det behövs ett större perspektiv där demokratier med öppna ekonomier och starka rättsstatliga institutioner tillsammans utformar gemensamma spelregler för handel, investeringar, digital ekonomi och teknologiskt samarbete.
Ett sådant samarbete skulle få avgörande konsekvenser.
● För det första skulle det stärka de globala leveranskedjorna. Genom gemensamma regler och ökad integration kan enskilda länders beroende av auktoritära regimer minska, samtidigt som dessa regimer tvingas förhålla sig till den fria världens villkor.
● För det andra skulle det stärka innovationskraften. De ledande demokratierna måste tillsammans sätta standarder för artificiell intelligens, datadelning, cybersäkerhet, finansiella tjänster och avancerad teknologi.
● För det tredje skulle ett närmare samarbete mellan EU och CPTPP sända en tydlig geopolitisk signal om att den fria världen inte drar sig tillbaka utan blir starkare. Därmed kan vi visa dem som har trott annorlunda att frihandel och marknadsekonomi inte är på reträtt utan fortsätter att vinna mark.
När Storbritannien blev medlem i CPTPP skapades för första gången en direkt europeisk länk till samarbetet runt Stilla havet. Den kan nu bli en brygga för ett närmare europeiskt samarbete och på sikt även för Storbritanniens återkomst till EU.
Det finns självfallet hinder. EU:s regelverk är mer omfattande än många CPTPP-länders. Jordbrukspolitiken är kontroversiell. Synen på statliga stöd, dataflöden och offentlig upphandling skiljer sig åt. Men just därför är det viktigt att nu påbörja en integrationsprocess i stället för att fastna i enskilda konflikter.
Under kommande decennier kommer den strategiska konkurrensen i världen i hög grad att avgöras av vilka ekonomier som bäst kan förena innovation, handel, kapitalmarknader och teknologisk utveckling med politisk stabilitet och frihet. Därför bör EU och CPTPP nu ta steget mot en ekonomisk gemenskap mellan demokratierna runt Atlanten, i Asien och vid Stilla havet – en gemenskap som också USA med tiden kommer att vilja bli en del av.
I en tid när världsekonomin riskerar att delas upp i rivaliserande maktsfärer kan Sverige skapa ett nytt momentum – inte bara för att värna vårt eget välstånd utan också för att samla demokratierna kring en ekonomisk världsordning där frihandel, rättsstat och öppenhet åter blir den starkaste globala kraften.