Det är inte särskilt konstigt att Geir Jordet – professor i prestationspsykologi vid Norges idrottshögskola – har stenkoll på Englands straffläggningar de senaste tio åren.
Norrmannens forskning låg till grund för det straffprotokoll som engelska förbundet, FA, tog fram under ledning av dåvarande projektledaren Chris Markham. Ett initiativ som inleddes i början av Gareth Southgates era som förbundskapten.
Historiskt sett hade straffläggningar varit Englands kryptonit. Men det nya, systematiska arbetssättet gav omedelbar effekt. 2018 vann ”Three Lions” sin första VM-straffläggning någonsin i åttondelsfinalen mot Colombia (sedan följde ett nederlag i EM-finalen 2021 – men vi kommer till det).
– Det viktigaste som England tog från min forskning var straffläggningens fyra faser, förklarar Jordet och utvecklar:
– Först har du fasen när du samlar spelarna i en klunga. Sen fasen vid mittcirkeln. ”The Walk” fram till bollen. Samt det som sker vid bollen.
Lärde sig av sina misstag
För nästan exakt två år sedan samlades England i en ring på Merkur Spiel-Arena i Düsseldorf.
Efter 120 spelade minuter var kvartsfinalen mot Schweiz fortfarande oavgjord. Nu väntade straffar – igen. Samma moment som tre år tidigare hade förvandlat EM-finalen på hemmaplan till en blöt, grå kväll som de flesta helst ville glömma.
Den här gången slutade dock dagen helt annorlunda. En efter en klev de fram: Cole Palmer, Jude Bellingham, Bukayo Saka och Ivan Toney. Straffarna dundrades in som om det var den enklaste saken i världen.
När Trent Alexander-Arnold till sist sköt England vidare till semifinal verkade det gamla straffspöket äntligen vara borta.
Det var tydligt att förbundskapten Gareth Southgate hade lärt sig mycket av straffläggningen i EM 2021, menar Geir Jordet.
– Där imponerade Southgate på mig, för allt gick inte så bra som det borde ha gjort i EM-finalen mot Italien. Jag kritiserade också Southgate ganska tydligt i min bok för flera av de saker som hände där, säger Jordet.
”En brutal bild”
Norrmannen pekar ut två konkreta exempel.
Det första att Southgate i EM-finalen 2021 lade mycket tid på att fastställa ordningen på straffskyttarna efter de fem första, från nummer sex till elva. Någon spelare säger ”nej”. Förbundskaptenen försöker febrilt hitta rätt ansikte i den (alldeles för stora) cirkeln.
– När vi kommer till 2024 har det förändrats. Då är det bara de elva spelare som befinner sig på planen när slutsignalen går som står i cirkeln, tillsammans med tre eller fyra ledare. Det är mycket mer effektivt. De har byggt upp en fantastisk logistik. Det är det första, säger Jordet.
Det andra är att flera unga spelare – Jadon Sancho, Bukayo Saka samt Marcus Rashford – missade sina straffar på Wembley.
Geir Jordet menar att bilden av hur Rashford vandrar den långa vägen tillbaka till medspelarna är ett exempel på hur ett lag inte ska agera.
– Han tvingas gå ensam från straffpunkten tillbaka till mittcirkeln, medan de engelska spelarna står och håller om varandra. Ingen går fram och möter honom. Ingen visar att ”vi är med dig”. Han får gå omkring 50 meter ensam tillbaka till laget, säger Jordet och tillägger:
– Jag har en bild av det i min bok och den är ganska brutal. Det ser verkligen smärtsamt ut.
I matchen mot Schweiz 2024 såg det helt annorlunda ut.
– De berättade för mig i efterhand att de hade inspirerats av mina tankar om hur man bättre tar hand om de spelare som redan slagit sin straff. Därför skapade de ett slags buddy system, säger Jordet.
– Kort sagt parade de ihop utespelarna två och två, och varje spelare som kom tillbaka från straffpunkten möttes av en lagkamrat. Det är genialiskt eftersom det förstärker känslan av kontakt och samhörighet mellan spelarna, vilket är viktigt i en sådan högpressad situation.
Vill skydda innehållet
Ramverket som Jordet var del av för drygt åtta år sedan används fortfarande. Det bekräftade Thomas Tuchel inför sextondelsfinalen mot Kongo-Kinshasa.
– När jag anlände till FA fanns det redan ett straffprotokoll på absolut högsta nivå, framtaget under många år, säger förbundskaptenen.
– För mig handlar det egentligen bara om att ta över det och låta andra tala om för mig vilka som är de bästa straffskyttarna. Vi har tränat på det. Vi har en process på plats. Vi är förberedda.
Så vad innehåller detta protokoll mer exakt?
Vissa punkter har redan nämnts: att undvika oreda i ringen inför straffarna och se till att möta upp en lagkamrat som precis missat. Men mycket är höljt i dunkel, ett medvetet val från FA.
Geir Jordet berättar att fotbollsförbundet främst har använt sig av hans forskning kring straffläggningar, som delvis bygger på ett svenskt trauma: intervjuer med spelare i EM-kvartsfinalen mellan Sverige och Nederländerna 2004.
Norrmannen blev därför förvånad när han fick ett samtal från FA 2024, efter att precis ha släppt en bok – ”Pressure” – i ämnet.
– Där beskriver jag egentligen allt som rör psykologin kring straffläggningar. Jag intervjuar också Chris Markham, som i detalj redogör för hur de arbetade med de här frågorna inför VM 2018, alltså sex år före 2024, säger Jordet.
– Då blir jag uppringd av personer på FA som arbetar med de här frågorna, och de är inte särskilt glada. De ber att få läsa boken innan den ges ut. Jag får ett väldigt tydligt intryck av att de är missnöjda med mig, eftersom jag har publicerat det de ser som sina hemligheter.
Jordet menar att det var överraskande just eftersom så många år hunnit passera.
– Jag hade kunnat förstå deras reaktion om jag hade tagit betalt för att ge dem råd, men det har jag inte gjort, tillägger han.
”Norge i en straffläggning speciellt”
Englands självförtroende är på topp inför en eventuell straffläggning på lördag.
Det hävdar åtminstone mittfältaren Declan Rice, som listar Harry Kane, Ivan Toney, Marcus Rashford, Anthony Gordon samt sig själv som potentiella skyttar.
– Jag tittar på den här gruppen och tänker att England troligtvis aldrig har haft en bättre grupp straffskyttar, säger Rice.
För Geir Jordet blir matchen speciell – men enbart på grund av att Norge har tagit sig till en sensationell kvartsfinal.
– Jag har över huvud taget ingen lojalitet med England när det gäller en straffläggning mellan Norge och England. Jag är hundra procent norsk, säger Jordet och tillägger:
– Det är nog mer speciellt för mig att Norge spelar en straffläggning i ett VM än att motståndaren råkar vara England.
Geir Jordet vill inte beskriva en straffläggning som ”ett lotteri” eftersom det trots allt finns saker som spelaren i fråga kan kontrollera. Men vissa aspekter är förstås svåra att förutse.
– Om du slår en straff där du har bestämt dig i förväg för var du ska skjuta, handlar det bara om att få bollen dit med kraft och precision, säger Jordet.
– Om målvakten går åt rätt håll sjunker plötsligt din chans att göra mål med 30–40 procent. Det är ett odds som är ganska svårt att hantera i en sådan situation. Rent psykologiskt måste du jobba fram en känsla av kontroll – både en reell kontroll och känslan av den.