Sedan en tid tillbaka kan barn och ungdomar i Gävle chatta med fältassistenter direkt via deras Instagramkonto. Ibland har barnen frågor om kärleksproblem och konflikter hemma.
Men ibland har tonåringar hört av sig om att de tagit på sig, eller blivit tvingade, att utföra våldsuppdrag.
– När de skriver till oss kan vi agera direkt. Vi kan träffa ungdomen, koppla in polis eller socialtjänst och hjälpa personen vidare och ibland är chatten det första steget till att våga be om hjälp, säger fältassistenten Natalie Perämäki.
Flera uppmärksammade dåd
I början av oktober förra året skakades Gävle av ett av de mest uppmärksammade gängdåden på länge.
Utanför en krog på en av stadens mest centrala gator öppnade en 13-årig pojke eld. Skotten träffade sex personer och mirakulöst nog överlevde alla.
Bara några veckor senare inträffade en ny skjutning. Då dödades en ung man och en annan man skadades.
Skjutningarna i staden har gått i vågor, i mer och mindre intensiva perioder. Majoriteten av dåden kopplas till en konflikt mellan de två lokala grupperingarna G10 och G15.
– De är fortsatt etablerade i staden och fortsatt aktiva. Deras verksamhet bedrivs ungefär som tidigare. Narkotikahandeln är fortfarande central och problematiken finns kvar, säger kommunpolisen Tobias Hansson.
Polisen: Bättre samarbete
De senaste månaderna har situationen utåt sett varit lugnare, men på fredagen inträffade en skjutning i Sätra – ett område som har en historia av synlig kriminalitet och återkommande, öppna rekryteringsförsök mot unga.
– Vad som utlöser ett våldsdåd kan ibland vara något ganska banalt och beror mycket på konflikterna mellan grupperingarna och hur situationen ser ut för stunden. Vi försöker naturligtvis följa utvecklingen noga för att kunna ligga steget före om vi ser att något är på väg att hända, säger han.
Däremot bedömer han att det skett stora förändringar de senaste månaderna när det kommer till polisens arbete – framför allt när det kommer till samarbetet med andra myndigheter och instanser.
– Vi är en viktig aktör, men vi måste samarbeta med kommunen, socialtjänsten, skolan och idrottsrörelsen. Det gör vi i betydligt större utsträckning i dag än för några år sedan, och det ser jag som en viktig framgångsfaktor, fortsätter Tobias Hansson.
Då ökar riskerna
Två personer som jobbar nära de myndigheter som Tobias Hansson nämner är fältassistenten Natalie Perämäki och hennes kollega Rasmus Axman.
Båda säger att riskerna för att barn och unga rekryteras in i kriminella nätverk ökar under sommarlovet.
– Skolorna håller stängt, barn och ungdomar får mer fritid och många av de vuxna som annars finns omkring dem blir mindre närvarande. Där blir vårt arbete extra viktigt. Vi är ute där barnen är under sommaren, säger Rasmus Axman.
De är två av nio fältassistenter i Gävle kommun som jobbar både dagtid och kvällar med att träffa barn och ungdomar. De tillhör socialtjänstens förebyggande enhet, men arbetar inte på myndighetssidan och fattar varken beslut eller utreder ärenden.
Deras arbete går i stället ut på att finnas nära barn och unga innan problemen blivit så stora att andra insatser behövs. Framför allt handlar jobbet om att bygga relationer och att lära känna barnen.
– Vårt uppdrag är inte att jaga kriminella. Vårt uppdrag är att se till att det inte går så längt att barnen dras in i det, säger Rasmus Axman.
Förebyggande hjälp
Under sommaren anordnas flera aktiviteter för barn i låg- och mellanstadiet i Gävle, Sätra, Andersberg och andra stadsdelar. För de äldre tonåringarna är målet att så många som möjligt ska ha sommarjobb och konstruktiva sysselsättningar, där även fältassistenterna hjälper till med rekommendationer och kontakter med arbetsgivare.
– Vi arbetar med psykisk ohälsa, konflikter hemma, skolfrånvaro, ensamhet, fritidsaktiviteter och våldsprevention. Ibland handlar det om att hjälpa en ungdom tillbaka till en förening, ibland handlar det om att stötta en familj och ibland handlar det om kriminalitet, säger Natalie Perämäki.
Både hon och Rasmus Axman har sett barn och ungdomar som dragits in i gängkriminalitet. Samtidigt har de också kunnat hjälpa flera av dem innan det gått för långt.
– Många ungdomar vänder sig först till oss när de blivit kontaktade eller vill lämna ett kriminellt sammanhang. När någon känner förtroende för oss kan vi hjälpa personen vidare – till polisen, socialtjänsten eller någon annan som kan ge rätt stöd, men vi blir ofta den första dörren in, säger Rasmus Axman.
De båda tror att det är just det förebyggande arbetet som är nyckeln till att få ner kriminaliteten på lång sikt.
– Om barn har trygga vuxna omkring sig, en meningsfull fritid och någon som ser dem minskar också risken att de dras in i kriminalitet, säger Rasmus.
”Många vill arbeta”
En bit från deras kontor i Sätra ligger en stor fotbollsplan där det just nu pågår sommaraktiviteter för barn i låg- och mellanstadieåldern.
När Aftonbladet följer med Rasmus och Natalie dit är ett hundratal barn på plats. Förutom barnen jobbar ett tjugotal tonåringar som ledare här.
Det är tydligt att de känner de flesta av dem.
– Oavsett vilken bakgrund tonåringarna har är det viktigt att de känner att de får göra något meningsfullt, och ett första jobb är en viktigt erfarenhet för alla unga, säger Natalie Perämäki.
Alternativet för många unga, om det inte finns några jobb, är att de söker sig till kriminella grupperingar där de kan tjäna snabba pengar.
– Vi märker att många vill arbeta – redan i årskurs sju, åtta och nio. Det gäller inte minst ungdomar som vi vet har det tufft eller befinner sig i en period där de håller på att välja väg. För dem kan ett sommarjobb betyda väldigt mycket. Det viktigaste är att de får något meningsfullt att göra under sommaren, säger Rasmus Axman.