Fäboden Bergbodarna i Dorotea ska bli mer levande – får stöd från EU
Sedan 2024 är den svenska fäbodkulturen på UNESCO:s kulturarvslista. Ett nytt projekt ska nu utveckla fäboden Bergbodarna utanför Dorotea till ett levande mer besöksmål.
– Nu ska vi ha en massa skoj här, säger besöksvärden Christian Ek.
Det nya projektet leds av Ulrika Stenberg från Hallsberg. Hon upptäckte fäboden när hon bodde i Dorotea under pandemin.
Genom en förstudie, som ska testa aktiviteter kopplade till svensk fäbodkultur, kartlägger hon platsens utvecklingspotential som framtida besöksmål.
Dagliga guidningar och aktiviteter
2024 togs fäbodkulturen upp på UNESCO:s världsarvslista. Kulturen har starka historiska rötter i området där många fäbodar tidigare varit i bruk.
Nu under sommaren planeras olika aktiviteter för både barn och vuxna på Bergbodarna, fem kilometer söder om Dorotea. Bland annat ska guidningar och traditionellt hantverk erbjudas.
– Vi ska komma på fler aktiviteter allt eftersom, säger Christian Ek.
Utöver det möter en värd upp gäster på parkeringen varje dag klockan 11 fram till 9 augusti för att visa dem upp till fäboden och runt i området.
– Syftet är att folk ska komma hit, se hur det var förr och uppleva detta, säger han.
Möjliggörs genom EU-pengar
Projektet är finansierad genom föreningen Leader Lappland 2030, som är ett lokalt ledd utvecklingspartnerskap med målet att stärka landsbygden i södra Lappland.
Partnerskapet sträcker sig över åtta kommuner från Arjeplog i norr till Åsele och Dorotea i söder och har finansiärer som Region Västerbotten och Region Norrbotten samt EU genom landsbygdsfonden i ryggen.
Fäbods-projektet kostar runt en halv miljon kronor och över hälften av pengarna kommer från EU:s jordbruksfond. Utöver det ska ideella engagemang till ett värde på runt 118 000 kronor göras.
Detta är fäbodbruket
Fäbodar är enkla säsongsbosättningar i skog och utmark, framvuxna ur behovet av betesmark när åkrar och ängar hemma i byn behövdes till säd och hö.
På fäbodar togs mjölken om hand och djuren skyddades från rovdjur, med noga valda platser nära friskt vatten, bra betesmark och ofta slåttermark.
Fäboden var i hög grad kvinnornas arbetsplats. De ansvarade för djurens välmående och tillverkning av smör, ost och messmör – både för hushållet och försäljning – samtidigt som de utförde olika hantverk. Fäbodlivet utvecklade en egen kultur med kulning eller näverlurar och omgavs av skrock och magiska skyddsritualer för djuren och byggnaderna.
I Sverige har fäbodbruket varit utbrett framför allt i mellersta Sverige, men har även förekommit i Ångermanland, Västerbotten och Norrbotten. I dag finns omkring 300 levande fäbodar runt om i landet och flera brukas fortfarande på det traditionella viset med fritt skogsbete och matproduktion på plats.
Källa: Länsstyrelsen Dalarna och UNESCO
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.