Detta är en krönika. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Några dagar efter att Donald Trump valdes till president 2024 skrev Serbiens president Aleksandar Vučić på Instagram att han talat med Trump. I samtalet hade Vučić påpekat att Trump under valkampanjen haft det största stödet i Serbien av alla europeiska länder. I Serbien har stödet för Ryssland – och nu för Vladimir Putin – av tradition varit stort och Vučić har ett hjärtligt förhållande till den ryske ledaren.
Serbiens geopolitiska balansgång är komplicerad, och efter att Ungerns Viktor Orbán förlorade makten i valet nyligen är den serbiske ledarens agerande intressant, särskilt för länderna inom EU. Vučić odlar även relationen till Trumps familj.
Av det forna Jugoslavien är Slovenien EU-medlem sedan 2004 och Kroatien sedan 2013. Medlemskapsförhandlingarna med Montenegro förväntas avslutas inom några år. Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och landet är kandidatland sedan 2014. I april avbröt EU utbetalningen av upp till 1,5 miljarder euro till stöd för landets medlemskapsutvecklingsplan, på grund av kritik mot den demokratiska utvecklingen och de nära banden till Ryssland.
Aleksandar Vučić har nyligen meddelat att han ska avgå, varför landet står inför parlaments- och presidentval. Presidentens beslut fattas mot bakgrund av en studentledd proteströrelse som inleddes efter att betongtaket vid järnvägsstationen i Novi Sad kollapsade i november 2024 och dödade 15 personer. Protesterna spred sig snabbt, och det kraftiga missnöjet riktas mot korruptionen och det auktoritära styret.
Åren vid makten har beskrivits som en återgång till den diktatur som rådde under Milošević.
Vučić var minister under Slobodan Miloševićs styre, och var senare med och grundade partiet SNS, som blev det ledande partiet efter Miloševićs fall. Vučić blev premiärminister 2014 och vann presidentvalet 2017. Sedan dess har han utnyttjat presidentämbetet för att befästa sitt grepp om makten. Åren vid makten har beskrivits som en återgång till den diktatur som rådde under Milošević.
Vučić har utnyttjat Serbiens historiska band till Ryssland, och landets status som kandidat till EU-medlemskap, för att spela ut Moskva och EU mot varandra och för att få förmånliga avtal med Moskva. Han har också spelat på Bryssels rädsla för att Serbien helt ska hamna i Rysslands inflytandesfär, för att förhindra åtgärder som skulle ställa honom till svars för hans föga demokratiska metoder.
Vučić har vägrat att anpassa Serbien till EU:s sanktioner mot Ryssland, som fortsätter att förse Serbien med 90 procent av landets behov av gas – och till lägre priser efter invasionen av Ukraina. Det planeras en oljeledning som förbinder Ryssland, Ungern och Serbien.
Enligt Serbiens konstitution får en president sitta högst två mandatperioder. Vučić valdes 2017 och omvaldes 2022, vilket innebär att han inte kan kandidera för en tredje presidentperiod 2027. Han har också offentligt sagt att han inte avser att ändra konstitutionen för att kunna ställa upp igen.
Men oppositionen är svag och splittrad och Vučić har fortsatt kontroll över den starka serbiska nationalismen. Mycket pekar mot att Vučić efter ett nyval kommer att kandidera som premiärminister och därmed behålla makten över Serbien.