Ett redskap som ser ut att passa i ett storkök har precis lastats av på lastkajen i Tetra Paks gamla lokaler på Väster.
Innanför porten ligger en hög med möbler. En overheadapparat sticker upp bland bråtet, och längre bort står en soffa i typisk kommunkontorsstil på högkant. Kuddarna som är klädda i skrovligt tyg med diffust mönster mot en färgglad botten har glidit ner och ligger i en hög på golvet.
– Allt det här kom in igår – jag tror att många rensar inför semestern nu, säger Frida Persson, enhetschef på Plockoteket.
Den här veckan har tio lastbilar fulla med möbler och prylar från kommunala verksamheter kommit till Plockoteket, kommunens interna central för återbruk. Just nu är det mycket saker från skyddsrum och stängda förskolor som kommer in.
– Skyddsrummen ska iordningställas nu, säger Frida Persson.
Lunds kommun slänger 62 ton möbler om året och köper nya för 50 miljoner kronor – men det ska det bli ändring på. Nu har politikerna bestämt att alla verksamheter i första hand ska vända sig till Plockoteket vid renovering eller inköp.
Målet är att minst 15 procent av kostnaden för kommunens nyinköp ska ersättas med återbruk från Plockoteket, som en del i det övergripande målet om klimatneutralitet till 2030.
– Detta är kommunens egendom, och den ska nyttjas smart, säger Frida Persson.
Konceptet är enkelt: Prylarna som kommer in fotograferas och läggs upp på en sida som ser ut som Blocket, Sellpy eller vilken annan second hand-sida som helst.
Den stora skillnaden är att Plockoteket bara finns för kommunens verksamheter – och att allt är gratis.
– En del blir förvånade. Vi har till exempel fått in dyra designlampor, ’va, är det helt gratis’, säger de, berättar Frida Persson.
Hylla efter hylla är fullproppad med möbler och prylar som lämnats in. Pilatesbollar, kapprumsmöbler, bord, ljusstakar, krukor och skålar.
En hel del oväntat gömmer sig bland sakerna.
Bredvid en överdimensionerad tärning i illgrönt skumgummi står två byster i gräddfärgat porslin. De är knappt en halvmeter höga och föreställer en man och en kvinna som håller varsin cigarett i handen. Varken Frida Persson eller kollegan Daniel Gunnarsson vet var de har stått eller vart de ska.
– Vi vet inte alltid vad sakerna ska användas till, kanske till en ny verksamhet, säger Daniel Gunnarsson, som är handledare på Plockoteket.
– Ofta tror jag att sakerna går till att göra om fikarum och konferensrum, säger Frida Persson.
Det är kanske inte så förvånande att det helt klart är kommunkontorsstilen, sådant man förknippar med kommunala arbetsplatser, som dominerar bland möblerna på hyllorna. Funktionellt, tåligt, lite anonymt och präglat av de stora möbelleverantörer som kommuner ofta upphandlar från.
– Jag tror absolut det är vanligare att man tröttnat på estetiken än att sakerna inte håller, säger Frida Persson.
Störst åtgång har kontorsstolarna, de går åt som smör i solsken. På frågan om vad som har minst åtgång vet Frida Persson snabbt svaret:
– Pärmskåpen.
Daniel Gunnarsson visar upp ett exempel. En hylla i ljust trä med djupa plan står och ser hopplöst daterad ut med sina nyckelhålsförsedda lister.
– Den är död. En taskig möbel, tyvärr, säger han.
Pappersanvändningen är i dag en annan än vad den en gång var och det märks på Plockoteket, konstaterar Frida Persson. En annan möbel som ingen vill ha är de enorma höj- och sänkbara skrivborden med plats för många papper och pärmar.
– I dag ska skrivborden vara små, en dator ska få plats, säger enhetschefen.
Men Daniel Gunnarsson har hittat en lösning för de klumpiga skrivborden. Genom att skruva av de stora bordsskivorna och ersätta dem med en mindre, som bara rymmer en dator, blir de snabbt eftertraktade. Det fixar han i den lilla verkstaden, som just nu bara har resurser för småreparationer.
– Framöver vill vi öppna snickeri så att vi kan laga möbler på riktigt, säger han.
Plockoteket har blivit populärt – det kommer in flera förfrågningar varje dag.
Sedan starten i januari har 25 ton möbler skickats vidare till nya verksamheter. Bara det är 100 ton besparingar i koldioxid, säger Frida Persson. Samtidigt finns det just nu 33 ton i lagret.
– Vi behöver tyvärr tacka nej till en del för att det är för trångt.
Trots det är ambitionen att utöka verksamheten. Utanför lastkajen där storköksredskapet precis har lastats av ligger lyktstolpar till en fotbollsplan och lekplatsmaterial i högar.
Nästa steg för kommunen är att börja återbruka byggmaterial.
– Det är där vi kan spara mest koldioxid, säger Frida Persson.
Så funkar Plockoteket
Den som vill göra sig av med eller är i behov av en ny möbel till en kommunal verksamhet ska i första hand vända sig till Plockoteket.
Allt som kommer in fotas, mäts, vägs och läggs sedan ut på Plockotekets hemsida, som är öppen för alla kommunens verksamheter.
Just nu finns det 370 pallplatser med möbler och prylar i den 500 kvadratmeter stora lokalen, som ligger i närheten av Kung Oscars bro.
15 återbruksvärdar har fått arbete på Plockoteket genom Arbetsmarknads- och socialförvaltningen.
Plockoteket är en utveckling av Plocket, kommunens digitala handelsplats.
Källa: Lunds kommun