Varför uppstår vårdköer?
När efterfrågan på vård blir större än produktionen, måste patienter vänta. Köernas längd beror på många faktorer.
För vissa tillstånd finns ingen kö alls – som akuta benbrott eller för barn med cancer. De är prioriterade, också i den meningen att de kan ta över tider i en operationssal, som annars skulle använts till en mindre akut operation.
Bristande resurser – både i form av pengar och personal – är den viktigaste faktorn. Men också hur vården är organiserad och vilka riktlinjer som finns för vem som ska få behandling.
En grundfaktor är att befolkningen åldras. Sedan 2000 har medellivslängden ökat med runt fem år för män och tre åför kvinnor. Det betyder en ökning av åldersrelaterade sjukdomar som kol, cancer, demens och hjärt-kärlsjukdom.
Hur mäts vårdköerna?
De kan mätas på olika sätt. Till exempel kan man se hur lång tid det tar att komma fram och boka en tid på vårdcentralen, hur lång tid det tar att träffa en specialist och hur lång tid det dröjer från beslut om åtgärd (som operation) till att den genomförs.
Ofta används just operationsköer som det viktigaste nyckeltalet. Man kan också mäta hur många som väntat mer än 90 dagar.
I Skåne har regionstyret (M, L och KD med stöd av SD) framhållit att köerna till operation och mottagning kortats med 25 000 personer sedan 2022 (18 procent). Siffran har dock ifrågasatts av oppositionen.
Vad är vårdgaranti?
Vårdgarantin blev en del av hälso- och sjukvårdslagen redan 2010 och anger maximala väntetider för olika steg i vårdkedjan. Nuvarande regler är från 2019.
Du ska få kontakt med din vårdcentral samma dag, en medicinsk bedömning inom tre dagar, besök hos specialist (om det behövs) inom 90 dagar och slutligen behandling (till exempel en operation) inom 90 dagar.
Namnet är dock missvisande – vårdgarantin är sannerligen ingen garanti. För många specialiteter och behandlingar är väntetiden regelmässigt längre. Några straff för den region som bryter mot lagen finns inte.
Är statistiken rättvisande?
Ja och nej. Framför allt kan en lång väntetid betyda olika saker. I grunden kanske ligger en viktig prioritering, där mer akuta fall går före mindre akuta.
Det händer att patienter som tillfrisknat och inte längre vill ha en operation ändå råkar stå kvar i kön. Fram till nyligen har också olika regioner hanterat ”självvald väntan” olika; alltså patienter som står i kön men meddelat att behandlingen kan vänta.
Ett annat problem är att patienter som har mer komplex sjukdomsbild, med andra diagnoser, ofta får vänta allra längst, något som Läkarförbundet påpekat. Det beror på att de inte kan slussas vidare till privat vård.
Pandemin ställer också till statistiken. Då byggdes massiva köer upp eftersom personalen jobbade med covid-19 – så nedgångar sedan dess är till stor del en engångseffekt.
Vilken roll spelar den privata vården för köerna?
Många regioner köper in operationer av privata vårdgivare – till exempel byte av knä och höftleder. Det kostar pengar, men gör att fler kan opereras och köerna minskar.
Att standardoperationer görs privat ändrar dock karaktären på det som görs på sjukhusen; deras patienter blir mer krävande och tar längre tid.
Man kan också tänka sig att privata vårdgivare ökar konkurrensen om nyckelpersonal, till exempel anestesi, och att det bromsar in den offentliga vården.
Vilka operationer i Skåne har längst väntetid i Skåne?
Generellt kan man säga att om en operation går att skjuta upp, så blir den uppskjuten. Även om den kan orsaka ordentligt försämrad livskvalitet för den som väntar.
För de vanligaste typerna av operationer är väntetiden i Skåne (mars 2026) längst för knäprotes (163 dagar), halsmandel (155 dagar), framfall (131 dagar) och höftprotes (121 dagar). Det är också långa köer till barn- och ungdomspsykiatri.
Även mer akuta behandlingar – som cancer – uppvisar längre väntetider än rekommenderat i Skåne.
Hur står sig Skåne jämfört med andra regioner?
Sådär. Bor du i till exempel Eskilstuna (Södermanlands län) och läkaren säger att du behöver en ny höftled, kommer det att ta ungefär två månader innan du ligger på operationsbordet. Bor du däremot i Skåne får du vänta fyra månader.
I en genomgång av de tretton vanligaste operationerna hamnar Skåne i snitt på plats 15 av landets 21 regioner – inget vidare resultat alltså. Bäst klarar Skåne att ta hand om elakartade tumörer i prostata, vilket bara tar sju dagar från beslut till operation.
Som helhet klaras två tredjedelar av operationerna (67 procent) av inom 90 dagar, vilket är något sämre än landet som helhet (73 procent). Dock ligger de andra två storstadsregionerna (Stockholm och Västra Götaland) bättre till än Skåne.
Vad gör regionen för att fler ska få hjälp i en annan region?
I regionen finns en särskild enhet, vårdlotskansliet, som jobbar med frågan.
På sjukhusen finns också särskilda tillgänglighetskoordinatorer som ska ha full koll på all vårdkapacitet i Skåne – både offentlig och privat. I nästa steg undersöks om en behandling kan utföras i södra sjukvårdsregionen (Skåne samt Halland och Blekinge) eller i hela landet.
Men att få patienter att resa till vård är svårare än man kan tro.
– Ju längre bort vi måste skicka skåningarna, desto svårare är det. Erfarenheten vi har är att när vi ska skicka patienten kanske mer än två timmar, så är det lite klurigare. Då är det färre som tackar ja, säger Angelica Gravéus, chef för vårdlotskansliet.
Vad kan jag själv göra om jag väntar på vård?
Öppenvård har du rätt att söka i hela landet. För operation eller specialistvård är det mer komplicerat.
Regionen ska erbjuda dig möjligheter att opereras någon annanstans i landet, om köerna är kortare där. Du har också rätt att få resa och boende betalt.
Man kan också söka vård på annat håll i EU – Danmark är ett vanligt alternativ för skåningar.
Vården ska svara på frågor om väntetider och möjlighet att få behandling på annat håll i landet.
Beror köerna på personalbrist? Och hur kan den avhjälpas?
Till viss del. Det råder stor brist på personal i vissa nyckelkategorier som behövs för att kunna producera operationer.
Det handlar framför allt om operationssjuksköterskor (som samordnar operationerna) och anestesipersonal (som står för bedövning och narkos).
Hur ser de politiska skiljelinjerna ut i Skåne, vad gäller vårdköerna?
Knäckfrågan är sedan länge skatterna. Skåne ligger idag lågt i jämförelse med andra regioner. Och så ska det vara, menar styret (M, L och KD med stöd av SD). Oppositionen (S, C, MP och V) föreslår olika grader av skattehöjningar.
Tanken är förstås att mer resurser ska ge arbetsro, bättre bemanning och flera operationer.
Regionstyret har också gjort många jämförelser där man utgår från 2022, då de tillträdde. Oppositionen menar att detta är fel – då fanns en pandemieffekt, som skapade ett tillfälligt vårdberg.
Vad gör regeringen – och hjälper det egentligen?
Vården är ju landstingens ansvar. Men det hindrar inte att regering efter regering velat lägga sig i. Åtgärden kallas ”riktade statsbidrag” och dök upp första gången 2010, då alliansregeringen presenterade sin ”kömiljard”.
Den här sortens extraanslag har sen återkommit gång efter gång. Och även om det kan verka vettigt att ge stöd för att beta av köer till ”mängdoperationer” som framfall, knä- och höftproteser, har principen problem.
Till skillnad från regionskatten, är de riktade bidragen osäkra och svåra att planera efter. Idag menar forskare att 25 procent av vårdens pengar delas ut på detta sätt.
Utredningar har föreslagit att de riktade bidragen skrotas. Det gör också Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna på nationell nivå.
Systemet med olika tillfälliga statliga bidrag har också fått hård kritik av Riksrevisionen.
Kan digitalisering och AI hjälpa till att korta väntetiderna?
Det är oklart. Rent teoretiskt kan bättre bedömningar – kanske med AI-stöd – göra precisionen större i vem som ställs i kö för vilken åtgärd. Men där är knappast vården än.
Vad som däremot är viktigt är att jobba aktivt med köerna, alltså undersöka om de väntande fortfarande behöver en operation (man kan ju ha blivit frisk på annat sätt) eller kanske är för gammal för att komma ifråga. Att på det här sättet ”städa” i köerna ger en korrekt bild av läget.