Trots att priset på gödsel och diesel har sjunkit sedan vårens toppar går många svenska spannmålsbönder mot ett tufft år. Bakom oron ligger en trippelsmäll i form av stigande kostnader, låga spannmålspriser och en svag skörd.
Årets prognos visar att spannmålsskörden kommer att minska med en femtedel jämfört med i fjol, och dessutom ligga under tioårssnittet. Det är dåliga nyheter för Sveriges lantbrukare som under året har handskats med höjda priser på insatsvaror som bränsle och gödsel.
Priset på spannmål är för närvarande lågt eftersom fjolårets rekordskörd gör att lagren i EU fortsättningsvis är välfyllda. Kombinationen gör det svårt att få verksamheten att bli lönsam.
– Allt har blivit dyrare sedan invasionen av Ukraina, och det har tilltagit i år. Samtidigt väntar vi oss mindre skördar medan spannmålspriset är lågt. För många lantbrukare blir det en trippelsmäll som gör att marginalerna minskar och påverkar förmågan att investera och producera framåt säger Per Germundsson som är spannmålschef på lantbrukskooperativet Lantmännen.
Det är främst vårvinterns krig mellan USA, Israel och Iran som ligger bakom årets höjda priser. Trafiken i Hormuzsundet stod stilla i flera månader, vilket fick dystra följder på de svenska åkrarna.
I april genomförde Lantbrukarnas riksförbund LRF en medlemsundersökning med över 1000 deltagare. Där uppgav en tredjedel att de planerar att minska sin odling till följd av kostnadsökningarna.
– Det ser vi resultatet av nu när skörden väntas minska med 20 procent, säger Palle Borgström, ordförande för LRF.
Under de senaste dagarna har USA och Iran attackerat varandra igen, vilket fått oron för en eskalering att öka igen.
– Osäkerheten har dämpats lite grann, men samtidigt verkar fredsavtalet nu vara historia. Om man tittar på kostnader och intäkter så är läget tufft för lantbrukarna på växtodlingssidan, säger han.
För de svenska jordbrukarna betyder det pressade ekonomiska läget att det blivit ännu viktigare än vanligt att konsumenterna väljer svenska varor när de handlar.
– Av flera olika anledningar: Här kan samhället och konsumenterna hjälpa till när många lantbrukare nu befinner sig i en väldigt tuff situation, säger Per Germundsson.
Palle Borgström är inne på samma spår och konstaterar att svenska varor är bättre både för miljön och ur kvalitetssynpunkt. Han lyfter samtidigt frågan om den svenska livsmedelsberedskapen – ett ämne som ofta varit på tapeten sedan kriget i Ukraina inleddes.
– För att stärka Sveriges beredskap behöver vi öka vår livsmedelsproduktion. Och det bygger på att konsumenterna köper svenskt. Det vi inte producerar i fredstid kommer vi heller inte att producera i kristid, säger han.
Med anledning av de höjda kostnaderna har EU gett krisstöd för de höjda gödselpriserna medan den svenska regeringen har avsatt pengar för att hjälpa svenska jordbrukare.
– Stödet kompenserar ganska väl för effekterna av Irankriget, men det kompenserar inte för de mer långsiktiga effekterna av EU:s olika beslut och initiativ som ökar kostnaderna, säger Palle Borgström.
Också Malin Hagbardsson, branschansvarig för växtodling på LRF, är inne på att det långsiktiga stödet behöver stärkas.
”Svensk växtodling har haft negativa marginaler i flera år och saknar de långsiktiga förutsättningar som krävs. När vinstmarginalerna ligger på minus under flera år i rad handlar det inte om tillfälliga svängningar utan om att förutsättningarna för företagandet behöver stärkas”, säger hon i ett pressmeddelande.