Ylva Trolle Lagerros, professor och obesitasexpert på Karolinska institutet.
Foto: Johan Carlberg SVD / TT, arkiv
Höjd gräns för fetmaläkemedel – digitala vårdgivare kritiska
Nya råd höjer ribban för behandling • Experten: ”Måste prioritera”
・Uppdaterad:
Nya nationella råd gör ribban högre för läkemedel mot obesitas.
Digitala vårdgivare är kritiska och larmar om att patienter tvingas vänta.
Samtidigt menar experter att det är en fråga om prioriteringar.
Ett nytt nationellt kunskapsstöd för obesitas hos vuxna ändrar hur behandling ska prioriteras, detta rapporterar Dagens Medicin. Personer med BMI 30–35 utan följdsjukdomar ska enligt råden i första hand få egenvård och livsstilsråd. Läkemedel rekommenderas inte som standard i den gruppen – vilket i praktiken betyder att många får vänta tills BMI 35 innan medicin blir aktuellt.
Digitala vårdgivare kritiserar
Det får flera privata digitala vårdgivare att reagera. Medgrundaren till vårdgivaren Yazen, Martin Carlsson kallar det ologiskt:
”Å ena sidan beskriver man obesitas som en progressiv kronisk sjukdom som leder till komplikationer, försämrad livskvalitet och ökad dödlighet. Å andra sidan rekommenderar man i praktiken att många patienter utan samsjuklighet inte ska erbjudas läkemedelsbehandling förrän vid BMI 35. Jag har svårt att förstå logiken i detta. Det är ju i stor kontrast till andra kroniska sjukdomar såsom hypertoni, hyperlipidemi eller diabetes”, skriver han i ett mejl till Dagens Medicin.
”Måste prioritera”
Ylva Trolle Lagerros, professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid centrum för obesitas, menar att kritiken mot de nya rekommendationerna delvis bygger på hur man tolkar kunskapsstödet.
— Om man har BMI 30-35 och till exempel högt blodtryck, behöver IVF, eller står inför en transplantation, då tolkar jag det som att man faktiskt har behov av riktad behandling, säger hon.
Hon håller med om att det kan låta motsägelsefullt att beskriva obesitas som en kronisk sjukdom och samtidigt inte kunna erbjuda vård till alla direkt. Men hon menar att kunskapsstödet i grunden handlar om prioriteringar i en vård med begränsade resurser.
— I dag har 18 procent av befolkningen obesitas. Då måste vi prioritera, och det är rimligt att de med högst vikt och svår samsjuklighet går först. Många med högt BMI får fortfarande inte adekvat vård.
Förlust för privatvården
Enligt Trolle Lagerros kan en förklaring till upprördheten vara att de digitala vårdgivarna har en friskare patientgrupp och att många patienter hos dem hamnar under gränsen för rekommenderad behandling. Privatvården når ofta dem som har jobb och inkomst – medan de som är allra sjukast i obesitas ofta står utanför arbetsmarknaden och därför inte har råd att söka sig vård privat.
— En av de största digitala vårdgivarna har ett snitt-BMI på 34. Hos oss på specialistmottagningen är tex snitt-BMI för 16-25-åringar drygt 41. Det är rätt att den gruppen prioriteras, säger Ylva Trolle Lagerros.