Nedskräpning har minskat på svenska vandringsleder och något som har minskat rejält på lederna är toapapper, enligt Svenska turistföreningen.
År 2024 var toalettpapper det tredje vanligaste skräpet i naturen, men i år har det inte ens nått topp tio på listan.
Förtjänsten kan kanske tillskrivas det bruna kortet – certifikatet som började som ett aprilskämt.
– Vi kan ju inte leda det in i bevis att det är tack vare bruna kortet, men det är 60 000 personer som har tagit det bruna kortet, och jag är ganska övertygad om att många av de här 60 000 också har spridit ordet om kortet, säger Maria Ros-Hjelm, generalsekreterare på STF och fortsätter:
– Vi ser inga andra anledningar till minskningen av toapapper på fjällen.
Idén till det bruna kortet kom från några vänner till STF:s kommunikationschef. De upplevde att folk inte riktigt vet hur man ska göra sina behov i naturen, och så skojade de om att man borde ha en kurs.
Där föddes aprilskämtet – som fick ett helt annat utfall än vad STF hade räknat med.
Allmänheten hörde av sig till STF och sa att bruna kortet behövs på riktigt.
– Då tog vi fram en digital kurs, säger Maria Ros-Hjelm.
Skräpet som toppar
Svensk turistförening och Håll Sverige rent har mätt skräp längs de populära vandringslederna vid Grövelsjön, Storulvån, Kebnekaise, Helags och Sylarna sedan 2017. De ser att mängden skräp har minskat med hela 65 procent sedan coronapandemins utbrott 2020. Men än är det inte helt rent.
Vanligaste skräpet som hittas vid svenska fjällvandringsleder är snusprillor, och så har de senaste sex åren.
Extra problematiskt är att snus innehåller plast som inte bryts ned lätt i naturen, och att nikotin är lika giftigt för djur som för människor.
Vad tänker ni om ett nytt kort för snusarna?
– Ja, vi får väl se. Det är ju ett tag kvar till första april, säger Marie Ros-Hjelm och skrattar.
– Är det någon snusare där ute som har en bra idé om vad vi skulle kunna göra för att enklare hålla rent får man gärna höra av sig till oss.