”Mannen som slutade dö” av Anders Roslund, Albert Bonniers förlag
Efter förra årets dramatiska final av serien om Grens och Hoffmann – det blev nio böcker – får vi en ny, fristående thriller av bladvändarkungen Anders Roslund. Den handlar om Jax som har ett lyckligt familjeliv och ett bra jobb som väktare – tills han blir offer för ett rån och faller ner i ett kompakt mörker. Efter en kort skildring av vad som hände den där dagen förflyttas vi sju år framåt och möter Jax som fortfarande är på botten: ”Han är som ett kommatecken mellan två meningar. Han betyder ingenting.” (En formulering att stryka under och beundra, om du frågar mig.)
När han inser att den enda rånaren som kom undan nu lever det lyckliga liv som Jax själv borde ha gjort bestämmer han sig för att det är dags för förändring. Och det handlar om mer än att bara klippa sig och skaffa ett jobb – han måste sluta dö.
”Mannen som slutade dö” är intensiv och pulshöjande spänning från första sidan till den sista och det finns inte en möjlighet att lägga boken ifrån sig. Man kan förstås sakna Hoffmann och Grens men behöver sannerligen inte vara utan tvära kast och vändningar i denna bok. Roslund kan tekniken och berättar historien i korta kapitel där små och stora händelser hela tiden driver berättelsen framåt. Skickligt vandrar författaren mellan olika personers perspektiv och de inblandade i denna uppslukande thriller blir snart fler. Slutet följs av ytterligare ett slut – och ett par till; ingenting är klart förrän det är klart och vem vet när det är klart.
”Fallhöjd” av Carin Hjulström, Forum
Med ”Fallhöjd” har Carin Hjulström bytt Säbyholm och cosy crime mot Kullaberg och en något mindre mysig stämning. Huvudperson är den grävande journalisten Meja Romare som efter att ha prisats för ett reportage plötsligt ifrågasätts och känner sig tvingad att försvinna från jobb och hem ett tag. Flykten från Göteborg råkar gå till Kullaberg där hon av olika anledningar fastnar efter en trafikolycka och det dröjer inte länge förrän Meja är något på spåren i sin nya miljö. Att inte jobba var kanske svårare än hon hade tänkt sig och man kan ju arbeta lite lagom bara. Genom att frilansa för en lokaltidning kommer hon nära ett antal personer som hon är intresserad av, men arbetet verkar inte ofarligt.
Kullaberg i Skåne med sitt dramatiska landskap är som gjort för en deckarserie och Hjulström vet hur man använder sig av det. Handlingen utspelar sig till stor del ute i naturen – som extremsporttävlingen ”Kullamannen 2.0” – och har man varit i trakterna känner man igen sig i miljöbeskrivningarna.
Meja gräver ner sig i fallet, men behöver också hantera sitt eget mående och skuldkänslorna hon bär på. Mörkret är närvarande på olika sätt genom berättelsen men trots det och en annan ton än i Hjulströms tidigare deckare finns det utrymme för en humor vi känner igen, inte minst i jargongen mellan Meja och hennes tidigare chef Kenth.
Jag ser fram emot fortsättningen på serien som har fått namnet Morden på Kullaberg – fler hemskheter att vänta – liksom journalisten Meja Romares kommande äventyr.
”Jägaren” av Tana French (övers. Åsa Brolin), Modernista
”Sökaren” som kom på svenska 2023 var en av det årets bästa deckare. Den lågmälda och suggestiva spänningen, de skarpa personteckningarna, den okonstlade dialogen – och inte minst den stora behållningen: den finkänsliga skildringen av den trevande vänskapen mellan den pensionerade polisen Cal och den då tolvåriga Trey.
Uppföljaren ”Jägaren” inleds två år efter att Cal flyttade till det lilla samhället på Irland och numera har han och Trey en gemensam hobby och affärsidé; de köper gamla och trasiga möbler, renoverar dem och säljer sedan till folk på en marknad. Läget verkar med andra ord stabilt för tonåringen med tungt bagage – när Treys opålitliga pappa plötsligt och oväntat dyker upp och sprider oro omkring sig. I en scen som känns i magen står vännerna och slipar på en stol när Trey berättar nyheten om sin pappa medan händerna arbetar. Cal misstänker att pappan inte är på besök för att träffa familjen och får förstås rätt; tillsammans med en kompis ska fadern leta guld i området och har förhoppningar om snabba pengar.
Man känner igen tonen och det nedskruvade tempot från ”Sökaren”. French tillåter berättelsen att få ta sin tid och det är i dessa laddade scener som avgörande ögonblick kan passera i det som sägs men även mellan raderna. Naturen och de omgivande miljöerna har också en viktig roll i denna välskrivna kriminalroman. Det är snyggt komponerat och spännande på så vis att man vill fortsätta läsa och få reda på hur det ska gå för Trey.
”Allt som var ditt” av Hanna Jedvik, Ordfront
På fliken till bokens omslag med text om författaren kan man läsa att ”Allt som var ditt” är Hanna Jedviks första spänningsroman. Det är lite underligt; jag har läst i alla fall två tidigare som hon skrivit tillsammans med Emmy Abrahamson. Dock kan man konstatera att duons humoristiska böcker om radiohjältarna skiljer sig en hel del från denna nya deckare.
Precis som i Carin Hjulströms Kullabergsdeckare har vi här en grävande journalist på flykt från sitt jobb i huvudrollen. Hos Jedvik finns ingen särskild händelse som gör att Clara Törn säger upp sig från sitt fasta jobb på SVT Göteborg, även om det gör ont att ha blivit lämnad av en kollega för en annan. Nu ska hon frilansa och kontaktar därför en tidigare kollega som numera driver ett samhällsmagasin. Han vill skicka henne på ett jobb i Värmland där en sjuttonåring mördats på ett HVB-hem, men Clara tvekar då det innebär att hon ska återvända till sina hemtrakter.
Inte oväntat gör hon ändå just det – återvänder – och parallellt med historien kring mordfallet får vi en ganska typisk hemvändarberättelse med en uttalad konflikt mellan den som lämnat och familjen som är kvar. Claras alla tre systrar bor kvar i området där också mamman finns. Pappan är död sedan många år och ouppklarade frågor hänger i luften när systrarna ses.
Frilansuppdraget blir mer komplicerat och dramatiskt än planerat – och spännande även om man kanske anar vart det är på väg. Då det är första delen i en serie gissar jag att Clara snart är tillbaka i Värmlands djupa skogar.