Efter att ha avtjänat ett fängelsestraff på ett år och åtta månader, stod Najib Abdi inför ett val: att gå tillbaka till sin kriminella karriär eller ta ett jobb på Ica.
– Först ville kunderna inte handla i hans kassa, men till sist märkte de att han inte var så farlig. Då föddes idén att ha Najib som handledare för andra ungdomar. Räddar man en, så kan man rädda tio andra människor som hamnat fel, säger Michal Wieloch, Ica-handlare på Norra Fäladen.
Han manade Najib Abdi att läsa upp sina gymnasiebetyg och ta en yrkesexamen. Fem år senare har de öppnat kafé tillsammans.
– Många ungdomar från området vet vem jag är och har sett upp till mig för fel saker. Nu vill jag visa dem att allt är möjligt, även om man hamnat snett i livet, säger Najib Abdi, som tidigare är dömd för människorov och narkotikainnehav.
I början av januari öppnade de det ideella projektet Café Fäladstorget tillsammans med forskaren Per Wickenberg, fastighetskonsulten Per-Olof Järvegren och handledaren Cindi Nguyen.
Sedan projektet startade har de haft fem praktikanter som alla varit på glid. Två av dem har redan fått jobb.
– Vi tar bara in ungdomar med destruktiv livsstil, till exempel med narkotika inblandat, som vill förändra sina liv. Vår ena praktikant har suttit inne, och Najib också, säger Cindi Nguyen.
Det tror hon är en styrka.
– Du måste gå igenom saker för att kunna rädda andra. Du kan inte bara utbilda dig, du måste ha upplevt det själv.
På kafét rör sig ungdomar, familjer och äldre. Ett tvärsnitt av de boende på Norra Fäladen, som är ett av Lunds socioekonomiskt mest utsatta områden.
Här finns högst andel barnfattigdom och arbetslöshet – men också välbärgade villakvarter som Annehem, där medianinkomsten efter skatt är drygt 50 procent högre än snittet för Lunds kommun.
– Säger man till de på Annehem att de bor på Norra Fäladen blir de nästan lite stötta, säger Göran Wallén.
Han är pensionerad kriminalvårdschef och moderat Lundapolitiker, och tycker att problemen på Norra Fäladen går i vågor.
Själv har han bott i sin villa sedan slutet av 70-talet och stortrivs. Och alla hans tre döttrar har flyttat tillbaka till Norra Fäladen i vuxen ålder.
– Vi har alla kategorier. En dotter bor i köpelägenhet och en bor på Annehem. Henne driver vi med, skojar han.
Äldsta dottern Åsa Hibbert och 15-åriga barnbarnet Aliya med familj bor i hyreslägenhet på Magistratsvägen.
– Ska man ha en stor lägenhet till ett rimligt pris så är det där, säger Åsa Hibbert – men dottern Aliya Hibbert är inte lika nöjd.
– Ingen vill komma hem till mig. Alla föräldrar säger att det är för farligt på Magistratsvägen. Jag håller med egentligen, för det är ju där de kriminella hänger, säger hon.
Hon tycker att det saknas insatser för tjejer. Mamma Åsa Hibbert instämmer.
– Det finns mycket mer hjälp för unga pojkar, därför att de hörs och syns och är utåtagerande, säger hon.
Genom skolan har Aliya Hibbert fått vänner från alla Norra Fäladens skikt, från villorna till hyreshusen.
För oavsett vad föräldrarna tjänar går en majoritet av barnen som bor på Norra Fäladen i skola där.
– Det finns olika socioekonomiska förutsättningar, men skolan blir en samlingsgrund. Där finns en väldigt stor mångfald, säger Ramadan Khodr, som arbetar brottsförebyggande i området på uppdrag av Lunds kommun.
Han är en av de som tillfrågats när kommunen tagit fram ett stadsdelsprogram, som fungerar som ett kunskapsunderlag för kommande satsningar på Norra Fäladen – till exempel när man ska bygga nya skolor eller bostäder.
– Syftet med programmen är att främja social utveckling och lokal demokrati. Det innebär bland annat att se vilka aktörer och människor som finns på platsen och hur man kan stötta dem i en bra riktning, säger Jimmy Sok, som är samhällsstrateg i Lunds kommun.
Förutom Norra Fäladen har även Klostergården fått ett stadsdelsprogram.
På Klostergården och Norra Fäladen finns tre av de fyra områden i Lund där valdeltagandet är lågt (under 68 procent).
På sikt är tanken att alla Lunds stadsdelar ska kartläggas.
– Stadsdelsprogrammen är ingen punktinsats. Vi kommer att följa upp vartannat år hur det gått med fokusområden som barn och ungas förutsättningar, trygghetsarbete och valdeltagande, säger Jimmy Sok.
Stadsdelsprogrammen i korthet
• Stadsdelsprogrammen ska kartlägga Lunds stadsdelar i syfte att skapa en mer jämlik stad. De tas fram av kommunen i dialog med invånare och lokala aktörer.
• Klostergården och Norra Fäladen har nu fått sina första stadsdelsprogram, men idén är att hela staden på sikt ska kartläggas.
• I stadsdelsprogrammet för Norra Fäladen identifieras stora socioekonomiska skillnader. Barnfattigdomen varierar från endast 1 procent i ett område till 21 procent i ett annat.
• I Klostergården är ohälsotalen höga, särskilt för kvinnor. Dessutom deltar flickor i lägre grad i föreningslivet än pojkar.
• Båda stadsdelarna kämpar med otrygghet på vissa platser, lågt valdeltagande och ett bristande förtroende för kommunen i utsatta områden.
• I programmen förordas allt från tryggare mötesplatser till att stärka ungas framtidsutsikter och hälsa.